tisdag 15 februari 2011

När ord bli roliga del 4: omkastning och hopblandning.

John Kjederqvist har många tankar och tips om hur man skapar humor, tankar som ibland känns självklara och tips som emellanåt känns daterade, men som ändå har en tendens att locka till skratt. Om än inte alltid där Kjederqvist kanske avsåg. I boken "När ord bli roliga - skrattet och skämtlynnet" (1933) resonerar han bl.a. kring hur fantastiskt kul det kan bli när man kastar om ord:

Ett roligt exempel på omkastning: En bonde, som kom till staden, ställde åkdonet utanför handlandens butik. Han var ny kund och gick in i butiken för att fråga, om han kunde få ställa in sina hästar. Han fick då tillsägelse att köra om hörnet och genom första port in på gården. När han ordnat här, skulle han gå in och handla, men kom nu en annan väg från gården genom kontoret in i butiken. Här kände han inte igen lokalen strax, vände sig om ett slag och sade: "Ursäkta var det jag, som var här ijåns (nyss)?" - Det skulle vara "Var det här jag var ijåns?" Det lät, som om han tvivlade på sin identitet. Det för osökt tanken på det vanliga uttrycket "känna igen sig" som förklarar omkastningen.

Kjederqvist har faktiskt inte fler exempel på roliga omkastningar, vilket är lite märkligt eftersom han har många exempel på andra sorts ordlustifikationer. Efter en (kvasi)psykologisk och kommatät utvikning apropå historien ovan, går han raskt på hopblandningen:

Bröllopstegelgrammen i "Kvartetten som sprängdes", som jag nyss citerade, lämna stoff. Ingen kan betvivla, att Birger Sjöberg har dem ur verkligheten. I varje fall äro de karakteristiska genom att ställa tillsamman i en mening sådant, som passar ihop så lite som möjligt, att föra ihop ord från olika idéområden. Här ha vi ett:

Sol ute, sol inne, sol i hjärta och sol i sinne. "Ferniss- och oljefärgsfabriken Glanzia".

Grov hopblandning av bröllopspoesi och annonsspråk. Det låter ju som om bolaget Glanzia rekommenderade sig att leverera "sol inne".

Utan att förråda några viktigare av telegrafverkets hemligheter, meddelar jag ur autentisk källa tre exempel på vad en telegrafist kan få förmedla i bröllopstelegram:

Må Ni länge leva! av
familjen Pettersson.

Guds rika välsignelse av Carlsson och jag.

Rekord sättes av det sista: Livet är en strid, önskar faster Lotta.

11 kommentarer:

David sa...

Frågan var om "Bröllopstegelgrammen" var ett exempel på roligt förr i världen, eller om det har modernare förklaringar?

Annars verkar de inte ha haft alltför roligt på tretti-talet, men det kanske inte var så konstigt med tanke på världssituationen...

David sa...

... och förresten, det där med komma, det är det en del, framför allt alltför seriöst anstuckna amatörskribenter med bildningskomplex, som fortfarande envisas med, att sätta ett uselt litet kommatecken före varje "att" och bisats. Det är inte bara engelskans fel, således...

tompa sa...

Man ber att få tacka för att Lind letat fram en alltför bortglömd humorist.

Urban sa...

Jag tyckte först att de sista humoristiska exemplen var obegripliga men när jag läst dem ett par gånger (och bortsett från kommatecknen) börjar jag ana något mycket roligt. Ger jag det tillräckligt mycket tid kommer jag nog att börja berätta dem som festliga annekdoter på min hårt prövade arbetsplats.

U.J.

Clas sa...

Jag kan rekommendera en annan bok som heter "Stilblommor och Grodor" av signaturen Purre. Den borde inte vara omöjlig att hitta antikvariskt.

Den är sprängfylld av liknade citat.

Tidens tand har redan låtit växa mossa över den snö som föll i fjol.

Norge är ett mycket långt land. Därför äro också dess invånare olika i bägge ändar.

Från ett läkarintyg: Att Anders Persson, som en tid varit klen till sitt förstånd, nu är därifrån alldeles befriad, intygas härmed.


Det är väldigt få som tycker sådant är roligt numer ...

Heliokles sa...

Clas: Håller med helt om Purres bok. Den är rolig på riktigt, speciellt avsnitten med svenska dårdikter och pekoral.

August L S sa...

David: Svensk humor har nog sällan varit så levande och pulserande som under 30-talet.

Anonym sa...

"Det låter ju som om bolaget Glanzia rekommenderade sig att leverera "sol inne"."

ja tänk så tossigt!

David sa...

August L S:

Kommer osökt (?) att tänka på den eminenta romanen Clownen Jac (som f ö förekommer i alldeles för många bokhyllor, nåt konstigt är det...) som jag faktiskt läst och tyckte var helt O.K. om något konstig. Vet inte om det var 30-tals-humor, men jävligt djup var den hursomhelst...

Anonym sa...

Ber att få rekommendera den utmärkta pekoralsamlingen "Jullen på världshaven" (finns på Bokbörsen)Där kan man njuta av 1900-talets finaste pekoralister, som t ex konditor Ofvandal, vars dikter är ....intressanta.

Clas sa...

Vill man ha pekoral bör man försöka få tag i "Pegas på villovägar", en samling av Olle Strandberg.

Jodå.. samme Strandberg som skrev antologin Kalla Kårar och manuset till Sig Ohlins film Hoppsan!.