Jaha, så kliver vi in i en sån där period med s.k. "arbete" igen. Det ska göras radio och skrivas bok och filas på treatment och varas pappaledig. Just för stunden finns ingen tid för djuplodande analyser av
Jacob Dahlins tonade glasögon eller konflikten mellan bröderna
Per-Evert och
Sven-Bertil eller ens nån trevlig gammal
Katie Rolfsen-anekdot.
Ni får nöja er med en bild på det här godiset:
![](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhLCMPufHoh5MrJv3R0LeFEG_lGa4HTDUkyXcum2KGmwr8atfmADjokh_vxxXmtEu1tO148DFF_5Nv0-h_e39nq7yayOq6abLzzu8XmJDVCmzEvwSfoWNUiTpdR9FCOm1pXwo71wCvnPYwz/s280/kameltestiklar.bmp)
"Rena öken", som
Robban Broberg hade sagt.
"Tja, inte så puckelryggigt", som
Arne Hegerfors hade replikerat.
Hm, har för mej att det var när jag gick i mellanstadiet som det var poppis med "äckel-godis"... Fanns nåt som hette "öronvax" också minns jag...
SvaraRaderaJa, det var väl det där danska BonBon-godiset som hade en förkärlek för äckelnamn.
SvaraRaderaNär det gäller kamelbollarna blir jag lite fascinerad av att de säljs i 200-pack.
jag hade lätt köpt fler såna där om det bara smakat OK, men de är fanken inte det minsta goda, hur rolig förpackningen än nu må vara. .
SvaraRadera