De flesta av Jan Guillous gamla vänner har ju med tiden blivit hans ovänner. IB-medavslöjaren Peter Bratt är så tillplattad av Guillous memoarsarkasmer att han nu ska utöka sina egna memoarer med ett kapitel om hur det egentligen gick till. I Jans memoarbok omnämns också Rekordmagazinet-mednarcissisten Göran Skytte två gånger som Jans "före detta vän".
Och det verkar även som om jaktsnusandet med GW Persson upphört. I "Videokväll hos Luuk" härom året berättade vår nasalaste kriminolog att han och Jan slutat hänga. Han gick aldrig in på några orsaker, men det verkade åtminstone inte ha nåt direkt samband med att Jan blev arg på Leif när Leif nynnade det gamla ädelpekoralet "En sliten grimma" när de red runt och jagade jak i Kaukasus. Jan föredrar ju Mozart, så en viss schism verkar i alla fall ha uppstått.
Men att Peter, Göran och Leif har varit Jans vänner är logiskt, lika logiskt som att de inte längre är det.
Intressantare är att titta på Jans lite mer oväntade buddies.
I memoarboken kallar Jan t.ex. rojalisten och historieförfalskaren Herman Lindqvist sin vän. Det är ju lite udda. Gissningsvis delar de vurmandet för franska viner och gamla riddarideal, men jag gissar att de låter bli att diskutera t.ex. Palestina-frågan.
Som liten kom Jan till Saltsjöbaden med sin mamma och brutale styvfar. Där hittade han en figur som han kallat "sin förste nära vän". Han skulle så småningom leda popprogram i teve och göra ståuppkomik i den s.k. "torra" skolan. Han hette Jonas Hallberg. Så sent som 2000 hörde han av sej till Jan för att denne skulle medverka i en "mystisk debatt".
Men Jans allra mest oväntade kompis ur det förflutna presenteras i en fascinerande artikel i senaste numret av Filter. En gång läste de juridik ihop, därefter valde de båda lite olika banor. Somliga skulle säja att deras vägval påminde besvärande mycket om varandra, Jan skulle kanske inte hålla med.
Kursaren hette hursomhelst Manne af Klintberg och skulle bli känd som clownen Manne.
onsdag 16 december 2009
Jan Guillous konstiga kompisar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
.jpg)
21 kommentarer:
Förvånande, det där med Lindqvist. Jag minns att han kritiserade honom i en krönika i Aftonbladet för ett antal år sen, efter att Lindqvist tagit ställning för dödsstraff. Sen ombads han att ge ett omdöme om Lindqvist i en chatt och svarade något i stil med ”En mycket duktig historieberättare”, men jag trodde att det bara var typiskt Guilloubeteende – ”Han vill att jag ska säga nåt elakt, då gör jag tvärtom”.
Skriver han nåt mer om Lindqvist, utöver att kalla honom vän?
Hur är det med den tredje grabben på Fagerhult, Pär Lorentzon - vad sysslar han med nuförtiden?
@bobby d: Pär Lorentzon är död, tror jag.
Anony: nja, han återberättar en gammal incident då Lindqvist sågat nån av Guillous tidiga böcker i Expressen. Guillou lägger fram det som ett faktum att det var ett rent beställningsverk från Bosse Strömstedts sida - tydligen har han och Jan ett horn i sidan till varann. Apropå detta påpekar Guillou att han och Lindqvist nu är vänner. De har väl hållit ihop när svenska historiker knorrat över att deras historieböcker läses av många fler än experternas.
Bobby D/Rikard: tror också han är död. Det finns ingen Wikipedia-text om honom, vilket är ett tecken (hade han varit i livet hade han väl skrivit en själv). Lorentzon är f.ö. också ett utmärkt exempel på hur Guillous kompisar blir hans ovänner; efter Grabbarna på Fagerhult blev Jan och Leif sura på Pär angående nån jaktstuga eller vad det var.
En sak med Jan (inte Janne!) är att han trots en ganska skitnödig attityd många gånger, samtidigt visar upp en självironisk och självinsiktsfull sida. Det gör att han trots allt går att stå ut med. Till skillnad från ovan nämnda Skytte, t ex, som inte har ett uns distans till sina egna handlingar någonstans.
Jag har ett rätt otränat öra vad gäller sydvenska dialekter. Hur kan man beskriva Göran Skyttes dialekt, är det bara vanlig hederlig malmöitiska?
Kalle, känns det inte lite beklämmande att någon slags lågstadienazisttankesmedja använder din blogg som reklampelare genom att länka till alla dina inlägg?
Anonym: jo, nog är det beklämmande alltid. Men jag vet inte hur man gör för att slippa.
Det är inte utan att man blir glad när man ser dig leva som du lär, käre idol.
http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Karl_Lind&action=history
De första aliasen är ju en smula... komprometterande. :D
Dr No: skrev jag nåt som kunde tolkas som negativt gällande att skriva egna Wikipedia-texter? Jag har alltid förutsatt alla texter om obskyra personer i kultursfären är skrivna av personerna själva. Utom texten om Ola Norén, för den har han upprepade gånger frågat mej om jag har skrivit.
Fast säj inget till min vän Saman Bakhtiari. Jag hamnade i ett läge med honom häromsistens där jag, av skäl jag inte riktigt kan gå in på men som skulle kunna ha med fåfänga att göra, hävdade att jag inte ens sett min Wikipedia-sida. Men eftersom han är ung gissar jag att han vet hur man kollar användarhistorik så jag är väl redan stekt på den fronten.
Rikard: absolut. Och om det inte är riktig självdistans så har han i alla fall insett det dramaturgiskt effektiva i att ibland framställa sej som förlorare.
Anonym: ang Skyttes dialekt så pratar han väl västmalmöitiska, dvs att han kommer från den något finare delen av stan, väster om Södra Förstadsgatan. Vissa infödda malmöiter påstår att de kan pricka folk på kvarteret. Mikael Wiehe säjer sej prata Triangeln-malmöitiska (för upplänningar: Triangeln är ett, visserligen stort men dock kvarter).
libris.kb.se anger Lorentzons födelseår som 1939. Där finns visserligen inget dödsår, men eftersom det enligt birthday.se inte finns någon Pär Lorentzon född 1939 i landet är han nog död ändå?
Bekräftat: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article81225.ab
Jag inväntar med intresse bland de arga uppdaterade biografierna ett indignerat inlägg av KGB.
Herman historieförfalskare? Han är väl snarare en historieförenklare. Dvs. gör en lättläst version av Grimberg och andra äldre historieskrivare utan större sneglande på forskningen sedan dess. Förfalskning är det dock inte, han är trogen sina antedaterade källor.
Han särskiljer sig snarare positivt från andra journalister som hellre skriver än undersöker ordentligt, presenterar kliché- och floskelfyllda texter, saknar djupare allmänbildning (eller bildning överhuvudtaget), torgför illa genomtänkta åsikter, uppvisar flockbeteende och utan eftertanke ger nedgörande eller panegyriska omdömen av diverse kända personer.
Det som särskiljer Herman är att han varit framgångsrik och därmed väckt oerhörd avund bland sina kollegor. Man kan bara ana vilket bottenlöst svartsjukt skitsnack det skapat i mindre begåvade journalistkretsar.
Det är inte konstigt att Guillou känner viss frändskap med honom..
Anonym (den senaste): jag skrev historieförfalskare lite på skoj, eftersom få människor har provocerat en yrkesgrupp som Lindqvist har gjort med historiker. Huruvida han provocerat sina forna kollegor i murvelskrået vet jag inte, men hans forna kvällstidningskompisar har väl åtminstone inte gått i taket över den bristande faktagranskningen.
Att karln sen inte varit sjukt noga med källkoll är väl de flesta överens om; är källorna över hundra år gamla så kan det ju vara så att andra uppgifter har tillkommit som vederlägger påståendena.
Apropå Herman: http://texturer.wordpress.com/2009/12/28/sensuella-gubbar-i-paris/
Det där med att han inte kollar sina källor så noga stämmer. Peter Englund gjorde en klassisk sågning:
"Några enstaka fel vore väl inget att bråka om. Alla snubblar vi någon gång på badrumsmattan. Men det finns ju gränser. Jag har funnit runt 140 sakfel och missförstånd i den här texten. Etthundrafyrtio. Och det är lågt räknat.Inte ens författare av böcker i Schnauzeruppfödning skulle tillåta sig något sådant."
http://www.peterenglund.com/textarkiv/lindqvistbok.htm
Vill minnas att Jan även har (haft?) Henning Sjöström som vän.
Geografisk minsta gemensamma nämnare verkar finnas här:
Sjön Uttran (Rönninge, Botkyrka och Södertälje kn)
Pär Lorentzon bodde ett stenkast
från sjön fr o m 60-talet
Clownen Manne har troligen
tillbringat många somrar på Vretabergs gård, ett stenkast från sjön
Henning Penning ägda under många
år gården Skärvsta, direkt vid sjön
Vill påpeka att Herman Lindqvist och Guillou verkar ha samma åsikter beträffande Israel/Palestina-frågan.
Lindqvist har i alla fall skrivit starkt kritiskt om Israel i AB. Så det är nog inga problem..
Dock har Guillou i en intervju nämnt Staffan Heimersson som en
förebild.(vän?)
Sedan skrev Heimersson lite ironiskt om att Guillou krumbuktade sig lika
mycket som Kurt Waldheim om sitt förflutna.
Den "vänskapen" varade till nästa Guilloukrönika där Heimersson kallas hatare. Ännu en fd vän ?
Skicka en kommentar