tisdag 11 november 2008

Silberskys selektiva minne del 2.

I Stockholms lokaltidning DN 2006 blir stjärnjurist Silbersky tillfrågad varför han syns så mycket i medierna. Han svarar:

- Jag skulle aldrig ställa upp om det inte gagnade mina klienter. Du hittar inga hemma hos-reportage med mig.

I beg to differ. Som stolt innehavare till festtraktörerna Ulf & Kickes kokbok/sjukt inställsamma kändisreportagebok "Det är serverat!" - med underrubriken "Möte med matglada människor" - kan jag till och med plocka fram bevismaterial A.Your honour! Vad hittar vi på sidan 50? Just det - ett hemmahosreportage med Leif Silbersky!

Det är för övrigt i samma bok som Lill Lindfors bjuder på "vårlig ananasöverraskning", Emilio Ingrosso uttalar sej om vägmatens standard ("bara att få tag i en fräsch sallad kan vara ett problem") och Lasse Berghagen delar med sej av receptet på sina trollbullar.

Under rubriken "Författarnas förföriska frestelser" poserar stjärnjuristen bredvid sin kompis Olov Svedelid, med vilken han skrev de något torftiga kriminalhistorierna om den judiske stjärnadvokaten Rosenbaum.Silbersky bjuder frejdigt på sej själv:

- Jag är mest begåvad på att öppna burkar, vrida på kontakter, flytta kastruller och koka vatten.Festtraktörerna och språkvirtouserna Ulf & Kicke radar upp tankekorn, aha-upplevelser och insikter med närmast oscarwildesk precision:

Förrätten är alltid lättlagad, och snabbt ska det gå så att huvudrätten inte står och kallnar.

Huvudrätten ska vara något alldeles extra - påkostad, elegant, gärna åt det extrema hållet. Den ska helst bli ett minne för livet ...


Vad de där tre punkterna, som normalt signalerar spänning, har där att göra blir jag inte riktigt klok på. Nåt mer ospännande än författarparet Silbersky-Svedelids festsupé för sina fruar Rita och Elli har antagligen aldrig hamnat på en boksida.

Och just som man trodde att det inte kunde bli mer tillrättalagt och tillgjort, hittar man bilden där Leif låtsas läsa ur sin och Olovs nya bok, medan Olov intresserat håller fingret under hakan (för Sydsvenskan-läsare känd som "Per T Ohlsson-gesten") medan alla tränger ihop sej runt en fåtölj i ett torftigt möblerat hörn:(För övrigt förekommer boken "Narrspel" på tre av fyra bilder i reportaget, en gång bredvid sparrissoppan och en gång bredvid sjötungan. Men antagligen ser Silbersky till att visa upp den för att det gagnar hans klienter.)

7 kommentarer:

Anonym sa...

En annan gubbe pratar mat:

http://www.nbo.se/mat.htm

Även resten av sidan är mycket väl värd ett besök.

Fortsätt gräv - du gör det så bra.

Nemo sa...

Fan.. vad jag applåderar den här bloggen! Den är så elak, på ett snällt sätt. Den slår snett underifrån som en vinklad spegel i en skobutik. Det perspektivet.

Och då kan ju ingen bli ond?

Tack... massor av tack för alla goda leenden och skratt...några i mjugg, men ändå.

Anonym sa...

"Per T Ohlsson-gesten".
Fy fan vad bra!

Anonym sa...

Gedigen research!

dr. No sa...

Genialt, igen. Man blir glad!

Jag gladde mig dessutom extra över att se sällskapet posera med ramlösa som av en händelse placerad med etiketten framåt på bordet. Slump? I beg to differ! Här tas varje chans att framställas i en god dager. Antagligen har tanten till höger en 75a bakom ryggen på Olov.

Anonym sa...

Usch och fy, den där sista bilden var en av de mest svårsmälta denna november.

Jävla Silbersky för övrigt.

"Leif, va te faire enculer".

Max

Anonym sa...

Leif Silbersky med son var med något frågeprogram, antaligen kändis-Jeopardy. Det visade sig att de aldrig någonsin hört talas om Karl-Bertil Jonsson. Som jag minns det blev programledaren förbannad på riktigt: Har ni aldrig...det har ju visats i tjugofem år...Tage Danielsson!
Ett ögonblick som liksom placerade Silberskys i en helt annan socialgrupp än, typ, alla andra människor.