Jag medverkade, som vissa perverst trogna följare kanske förstått av kommentarfältet nedanför, i ett morgonprogram på SVT i morse. Det blev en lustig historia. Redaktionen tyckte liksom inte det räckte med att en snubbe skrivit en matig bok med massor av saftiga bilder och fascinerande detaljer; för att fylla ut de tolv minuterna krävdes också att man kallade in en av dem vars böcker dissekeras i "Proggiga barnböcker".
Sven Wernström heter han och det var naturligtvis stort för mej att få träffa honom IRL. Backstage pratade vi mest om Citronilerna - den cittragrupp han har tillsammans med övriga Norrköpingscelebriteter (dvs. John Pohlman och Ragnar Dahlberg) - allt för att jag skulle distrahera honom så att han inte kunde läsa vad jag skrivit om honom i boken (och för att jag så klart, på riktigt, var intresserad).
Men som intervju blev det kanske hackigt. Wernström var enligt egen utsago halvdöv, vilket betydde trekvartsdöv. Varken han eller programledaren hade läst min bok. Samtalet blev en vinglande svindlande färd längs kullriga vägar med många stickspår. Har man tretton minuter då man ändå bara planerat att stirra in i en tom vägg finns inslaget här.
onsdag 15 september 2010
För lite eget beröm det luktar mycket mycket mycket mycket gott.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
.jpg)
20 kommentarer:
Lite roligare än att stirra på en vägg var det allt.
Kanske lika bra för Wernström att han inte uppfattade frågan att hans böcker mer skapat ironiska 70-talister än det som var hans huvudsyfte.
Men du fick in en skön slutreplik att sagan slutade lyckligt =D
En fråga som är helt off-topic: kommer man kunna träffa dig på bokmässan i Göteborg i kommande vecka?
Efter att ha sett klippet får du byta namn på bloggen till " En man med en mustasch".
Dagens verifieringsord är flidsti
"Ditt jäkla mähä, du ska alltid vara så flidsti"
"Han tog ner sitt flidsti från hyllan och la det i sin bögslunga"
"Flidsti hit och flidsti dit, det är ju omkretsen som spelar roll"
Wernström var ju riktigt pigg och kul att lyssna på. Nästan så jag hoppas att han har något han filar på hemma som kommer ut om ett tag.
Jag föreslår att bloggens nya namn blir "En man med ett hakskägg".
U.J.
"Objektivitet beror på
vad våra kära fröken tror på."
Intressant att han använder sin egen kristna skolfröken som halmdocka och ursäkt. Elsa Beskow-mentaliteten var det väl bitvis bra att göra revolution mot. Men då undrar jag: Är man inte själv som skolfröken om man berättar sagor som ska få barn att tro på den marxistiska samhällsanalysen? Den frågan borde han ha fått. Men det hade kanske inte varit lönt. Det lät inte som om Wernström läst sina egna böcker heller, på mycket länge. Kalle Lind fick in längst meningar med roligast ord på kortast tid, så man kan säga att han vann.
@Gubben Far: "Nu är det min tur att indoktrinera!"
På tre generationer eller så har vi alltså gått från olydiga barn som agas (Beskow) via bombskadade barn (Här är Nordvietnam) till outhärdliga barn (Bratz).
Har börjat läsa Människor som gått till överdrift. Läste Människor det varit synd om förra veckan och fullkomligt älskade den. Trodde inte att Människor som gått till överdrift kunde vara bättre, men det är den. Så hysteriskt rolig. Speciellt kapitlet om Henning Sjöström och hur man avslutade den med att om det fanns rånarälgar på trettitalet. Så klockrent! LOOOOOVE!
Anonym: jag är på mässan torsdag-lördag. Roos & Tegnérs monter. Vet inte numret.
Urban: även ett hakskägg är ett skägg.
Gubben Far: till både mitt och den gamle rödrävens försvar så hade vi inte bjudits in till nån debatt. Rent allmänt var det väl lite oklart vad vi bjudits in till. Jag är mycket glad att du citerar Wernströms "Spelet om plugget". Det är vi inte för många som gör 2010. Den fråga du ställer och som Wernström inte fick är en av dem som jag ställer i boken.
Hardcore running bitch (som jag gissar är ett taget namn): vad mycket känslor i ett och samma inlägg. Det gör mej lite skrämd men mest varm om hjärtat.
Då måste jag läsa också den.
Kalle, du får mig att tvivla på min sexuella läggning!
Mvh
Jens
Måste säga att mustaschen gör dig till bland det proggigaste som skymtats i svensk tv sen 70-talet.
Det hade varit roligt att få se dig och Sven diskutera frågorna på riktigt. Ordentliga förberedelser, mycket programtid och hörapparater till Sven.
Två personer jag tycker väldigt bra om (fast det är bara Sven jag har träffat personligen) som får prata till punkt och om ett ämne jag brinner för hade varit fantastisk TV (för mig och en (1) av mina vänner).
Ang. bloggnamnet. Skägg är väl en samlingsbeteckning för allt från mustasch, till helskägg, till heltäckande ansiktsbehåring av den typ som förekommer hos våra vanligaste primater?
/Sign. Insinuant Jävel
Åh vad fint! Sven Wernström framstår som väldigt sympatisk, faktiskt. (Jag älskade hans Nils Holgersson-dekonstruktion när jag var i mellanstadiet, men fann den lite väl svart/vit i vuxen ålder.) Att mannen med skägget också framstår som sympatisk är givet.
jag är så himla ledsen för det här med per gudmundson och skulle väldigt gärna ha en kommentar fr dig. läs gärna min... tanke i frågan. om du inte älskar per g förstås. för då kommer du bli sura gubben.
johanna: jag har läst vad du skrivit (det gör man genom att klicka på "johanna") och blir röd om kinderna för de stora orden. För alla som råkar läsa det här och förbryllat kliar er i huvet: Svd:s Per Gudmundson tar idag utgångspunkt i min bok "Proggiga barnböcker" för ett resonemang om att ... typ barn inte ska läsa politiska böcker.
Att jag och Per Gudmundson inte tycker lika i särskilt många frågor är väl sin sak. Jag hyser ändå en relativ respekt för honom eftersom jag tycker han är en underhållande skribent och har ett stort kunnande i populärkultur. Som författare kan man inte riktigt styra över vilka syften ens skriverier kommer att användas till - och ska inte heller kunna styra över det.
Jag förstår vad Per Gudmundson menar. Jag tycker att han drar en annan slutsats än jag. Och mitt i alltihop är jag smickrad över att omnämnas på en ledarsida, må vara Svenska dagbladets.
Så. Har jag uttryckt mej lagom neutralt nu?
suck.. du har väl det... jag antar att du gör det rätta. men jag gillar det inte.
Vad kul att se att se att Sven Wernström fortfarande lever och har hälsan. (Och lite avundsjuk för att jag aldrig fått, och förmodligen aldrig kommer att träffa honom) Hans böcker slukade jag i mellanstadiet utan att veta något om deras dolda agenda. Först senare förstod jag varför vissa vuxna tittade på dem med viss tveksamhet. Men det är inte omöjligt att de fungerade. Det kanske är därför jag är som är...
det är fint det du skriver Kalle!
Skicka en kommentar