Ibland får jag mejl. Då blir jag glad och känner mej hedrad och sedd. Ibland slås jag dock av misstanken att jag inte är den ende som fått mejlet.
Hej!
Jag heter XX och arbetar med information för bland annat Riksbanken. Jag har läst din blogg och tycker du lyfter fram intressanta samhällsfrågor.
Redan här blir jag lite misstänksam; den enda samhällsfrågan jag lyft fram på den här bloggen är väl kärnkraftsomröstningen 1980? Okej, jag kanske har skrivit nåt om ATP-reformen på femtitalet också.
Därför mailar jag dig om en för vissa glömd nyhet.
Du vet säkert att 50-öringen går i pension den 30 september.
Jodå, visst vet jag det! Här ser ni en som hänger med! Snygg psykologi: hon får mej att känna mej som en kille med tummen direkt mot tidens pulsåder.
På hemsidan http://www.50oringenforsvinner.nu/ kan du läsa om myntets historia och vad som hänt när andra valörer gått ur tiden.
Nån annan får gärna gå in där och rekapitulera det viktigaste; jag föll i koma vid vetskapen att sidan alls existerar.
På hemsidan finns också två filmer om vårt sista öresmynt. Direktlänkar till filmerna på YouTube har du här: http://www.youtube.com/watch?v=IZZx1pLCNQk och http://www.youtube.com/watch?v=RiLITNL3YUA.
Samma sak där: vill du stå upp inför Gud och denna församling och högt och tydligt säja "ja, min tid är inte mer värd än såhär", så go ahead.
När den silverfärgade 50-öringen blev ogiltig 2006 försvann ett värde av 125 miljoner kronor eftersom många lät mynten ligga kvar i byrålådan. De 50-öringar som är i omlopp idag är värda 197 miljoner kronor. Enligt en TNS/Sifo-undersökning känner inte ens hälften av alla till vilket datum mynten slutar gälla i handeln.
Med din hjälp kan filmerna spridas till de som inte vet. Posta gärna något av klippen på din blogg så att dina läsare kan sprida påminnelsen om att 50-öringen snart går i pension.
Okej, nu är det gjort. Det känns som om jag gjort nån sorts samhällsnytta. Har jag det? Har jag rätt att känna mej som Peter Himmelstrand måste ha gjort när han skrev "Håll dig till höger, Svensson!" inför högertrafikomläggningen 1967?
Hör gärna av dig om du har fler frågor.
Ja, här är en: det tog mej tjugo sekunder att läsa det här mejlet och ett par minuter att lägga upp det på min blogg med vidhängande tarvligheter. Finns det nån chans att jag får tillbaka den tiden?
måndag 13 september 2010
Det kom ett mejl.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
.jpg)
19 kommentarer:
Om vi är 9 miljoner och 197 miljoner borde vi ju haft typ 22 kronor var i byrålådan. Men det hade vi ju inte. Jag tror inte jag hade mer än 2å50. Jag undrar vilka det var som satt med jättelika depåer av 50-öringar och vägrade släppa dem ifrån sig. Förmodligen någon slags drakar med mycket dålig koll på penningvärdet som ruvar på små berg av slantar.
och än värre: tillsammans med den gamla silverfärgade 50-öringen sitter nån på 322 millar i bara 50-öringar.
Tänk sen på att vi under de senaste årtiondena slopat 1-, 2-, 5-, 10 och 25-öringen. Om dessa finns kvar i samma proportionella antal som 50-öringen så har vi ytterligare 277 mille oredovisade.
Inte undra på att det blev finanskris.
Mail av den typen brukar ju vara skrivna med förhoppningen att skribenten ska föra upp frågan till snackisnivå, så lite cred är dom kanske värda. Min motattack hade varit att maila tillbaka och spela rörd och smickrad för att be XX redogöra så utförligt och detaljerat som möjligt om vilka samhällsfrågor som tillhör favoriterna och förslag på kommande spaningar osv. Hade man tur kanske det skulle komma just ett sånt mail och man hade då kunnat replikera något i stil med: Ojjejojjaness vad tokigt, jag skickade visst till fel person. Hjärtinnerliga hälsningar osv, men det förutsätter ju att du har tid, blivit tillräckligt kränkt och att avsändaren inte heter noreply eller info@.
Johan#173281: bra idéer. Jag vill verkligen understryka att jag naturligtvis inte blev det minsta kränkt av det här mejlet. Jag tycker bara det är en lustig bieffekt av bloggandet, att man ibland blir bjuden till frukost med Ulf Adelsohn och ibland ska ordna myntinsamlingar. Vi har nog olika bild av vad bloggande innebär, jag och mina pennfajtare.
Var det inte Sven-Olle som en gång i tiden sade sig ha tummen på Sveriges puls? Då känner man sin egen ...
August: Det var sannolikt folk som min pappa som stod för förlusterna på 197 milj. Han har en stor skål med 50-öringar.
För Webmaster/Kalle förstår man att det här mailet kom som en obehaglig överraskning. Tänk att det finns folk som har för mycket tid över och använder internet till helt triviala saker...
Heliocles: ska jag uppfatta det som en sarkasm? Antyder du att det jag lägger ner så mycket tid och möda på egentligen inte är Viktigt? Men det måste väl ändå vara viktigare än såna där futtiga saker som rör människors ekonomi som Riksbanken sysslar med? Eller är jag totalt felinformerad?
Frukost hos självaste Herr Adelsohn? Jo jag tackar jag! Bara en tvättdag av bibliska mått hade fått mig att avstå från ett sådant privilegium.
Nu byter jag helt fräckt ämne:
Kul att "Proggiga barnböcker" äntligen har kommit! Jag tänkte köpa den av dig på bokmässan. När är du där? Och i vilken monter?
Bra inslag på SVT för en stund sedan. En man med ett skägg, i stort sett utan skägg. Men ändå, 15 minuter att bre ut sig om barnböcker i tv, inte illa. Mycket underhållande. Inte minst Sven Wärnberg(?) som lyckades vara fullkomligt obegriplig och en levande anakronism samtidigt.
herr lind;
Låt mig bara säga aaarrrrrrghhh i all vänlighet angående din medverkan i svt morgon idag.
Du själv var kanonbra, men upplägget och reportern gjorde ett intressant ämne helt olidligt.
Kalle:
Du lyckas ju förtjäna ditt levebröd - och även roa en del människor, inkl. undertecknad* - genom att som jag förstår det konsekvent behandla oviktiga som Viktigt.
Att göra en hemsida om 50-öringens avskaffande får väl betraktas som tämligen oviktigt; även kritiken av denna hemsida får nog anses som ett lättare ämne än t.ex. den i dagarna så omtalade debatten om Sluggo ska få fortsatt förtroende att styra landet (en debatt där du ju förtjänstfullt bidragit med genuint oviktiga fakta om numera helt avpoletterade politikers sommarstugor). Jag kan därför inte se annat än att din post om 50-öringen ligger helt i linje med din arbetsbeskrivning, som jag uppfattar den.
Jag tror heller inte att du behöver oroa dig för att dina läsare inte tar dig på allvar: alla som tar sig tid att kommentera dina inlägg har ju uppenbarligen inget bättre för sig än att göra just detta.
*Not till paragrafryttare: Bildligt talat. Jag heter inte Heliokles på riktigt.
Vad är det som är hänt?
såg dig i morgonsoffan med en mustach?
har en man med ett skägg numera blivit en man med mustach?
jag är upprörd, mycket upprörd.
Jag får helt enkelt starta en protestgrupp och se till att blir någon slags ordning på det hela. Så här kan vi väl inte ha det?
Och vilken mustasch! Värsta skinnknuttemodellen! Jag är fortfarande i chocktillstånd.
Härmed ansluter jag mig till protestgruppen. Vi kräver skägget tillbaka!
Hej Kalle Lind!
Jag är ett fan och en supporter av dig och tex. Hej Domstol. För att göra dig glad vill jag att du skall veta att jag har sparat all podsändningar av Hej Domstol och att jag lyssnar på dom sporadiskt. Jag bor i New York och håller svenskan a jour genom att lyssna på radio så mycket jag kan.
Blev jätteglad när jag hittade din blogg, jag tänker läsa vartenda inlägg.
Kör hårt man!
Peace, Kikki i NY
Mikael: jag är på mässan torsdag-lördag. Numret på montern vet jag inte. Fölaget heter Roos & Tegnér. Du, liksom alla andra människor, är hjärtligt välkommen.
Sweex/ Mikael: jag är naturligtvis glad att ni engagerar er. Det känns som om allt jag gjort i livet plötsligt fått en mening. Helt ärligt så slant jag med trimmern och försökte göra nödvändigheten till en dygd. Men mustasch kräver, som alla vet, en omsorg som är emot hela mitt sätt att leva. Ni kan m a o vara lugna. Skägget är på utväxt.
Kikki: det känns skönt att veta att nån håller svenskan uppdaterad med mina diftonger, tungsrots-r och utläggningar om Sven Wollter. Ska du läsa allt på den här bloggen så hoppas jag att du har gott om tid.
Kommer ihåg att inför avskaffandet av 10-öringen i början av 90-talet så var det en stor statlig kampanj med reklamfilmer på bio under temat 'Jakten på silverskatten'. Tror att Ulf Brunnberg körde nån slags Vanheden-figur i dem.
I butiker och på banken och postkontor fanns det plaströr med lock som rymde exakt 50 stycken 10-öringar, som säkert ligger halvfyllda och skräpar hemma hos tusentals svenskar.
Får jag påminna om ett Peter Griffin-citat: "With great moustache comes great responsibility."
/Anonym Wulf
hahahahaha
Skicka en kommentar