Fick en mejlfråga från Liv Strömquist om huruvida Arne Weise nånsin gått på bordell. I min värld ett normalt mejl en smutsgrå januaridag. Jag gick direkt till källan - Weises memoarvolym "I blickpunkten" - och fann även följande överflödiga information som jag nu i min tur delger er:
Vid Kungsportsbron stod en dvärg och spelade fiol. Han såg ruskig ut. Bland kamraterna på Hvitfeldtska läroverket gick vilda historier om fiolspelaren. Han skulle ha en enorm manslem till den lilla kroppen. Den skrämde han förbipasserande damer med. Sas det. [---]
Mitt första försök till samlag blev en katastrof.
Vissa unga damer hade rykte om sig att vara frigjorda. Enligt "experterna" bland oroliga tonårsgrabbar var de "görkåta".
En hörsammade locktonerna. Sedan låg jag och stötte mellan resåren till hennes trosor, ty så frigjord var hon nu inte att hon hade velat ta dem av sig. Jag pressade på utan att nå mitt mål till dess hudsträngen mellan ollonet och förhuden brast. Det gjorde fruktansvärt ont.
Förödmjukad och blodig lomade jag hem.
Några år senare bor han i Milano, där han strax lär sej identifiera en bordell och köpa sin kärlek för lire.
Jag vill understryka att det alltså är Arne Weise som berättar detta. Djur-Arne, Jul-Arne, Pensionärs-Arne, Trevlige Glad-Arne Med Leendet. Varför han gör det är en fråga för psykologin, att han gör det gör mej lika delar munter och illa till mods.
Kanske vill han vara role model för unga tonårsgrabbar av idag (eller igår, boken kom 1995) och berätta att även han, Arne Weise, har stått där med sönderskavd lem. Kanske vill han bara ha uppmärksamhet den här gången också.
Jag vet att jag ställt den här frågan förr i samband med Weises memoarer: varför, Arne? Vad vill du säja mej?
tisdag 20 januari 2009
Weise och den välutrustade dvärgen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
.jpg)
10 kommentarer:
Jag minns när det var aktuellt och jag tolkade det då som ett sätt att möta horden av giftaslystna änkor som såg Weise som ett attraktivt kap.
Underbart sober bild. Fler sådana gentlemannamässiga porträtt med bekymrad min.
Är det samma dvärg som i "Akta dig för dvärgen, Klitty!" eller "Den elake dvärgen"?
Allmän känt kanske, men Arne har väl även jobbat som gigolo?
/kalle
Jag har alltid anat en riktig snuskgubbe där under ytan.
Jag har hört det där om Arne förut och haft en annan bild av honom sedan dess. Man får lite fadd smak i munnen... Det är lika obehagligt som att det sägs att Carola ska vara värsta kåtdjuret i sänghalmen. Ända sedan Knutbyhistorian har jag sett på frireligiösa med nya ögon. Dom måste var de mest perverterade av alla...
//c, m eller h
Angående Arnes bevekelsgrunder till att vara explicit om sitt heterosex.
Jag tror att Arne är homofob och vill stämma i bäcken, angående ryktena om att ingen normal familjeman skulle spendera så många jular bortra från familjen.
Ditt intresse för svenska personligheter tyder på att du själv kan identifiera dig med dessa-eller det kanske bara är vanligt enkelt människoförakt du sysslar med-i lite förtäckt form.
Du vet hur skön man känner sig när andra har nagelfarits lite.
jag gillar din blogg-hoppas du får pris.
Att trivsel-Arne skriver så om sig själv finner jag endast hedrande av hans person. Alla människor har sådana sidor och det är en fröjd när de ges åt mig att läsa.
Vill minnas att Arne sjunger om sina bordellbesök i Milano i någon av låtarna på hans cd "Minnen,drömmar och lite till" (2002). Låten "Natt i Milano" förmodligen, har inte skivan här just nu.
Om du händelsevis inte har hört den här skivan så kan jag rekommendera den. Den är bra på riktigt.
Jag kan också passa på att tipsa om en trevlig Arne Weise-sida jag ramlat på här ute på nätet - http://www.johnnyronnberg.com/weise/index.htm
Tack för en trevlig blogg. Hälsningar Björn
Skicka en kommentar