torsdag 19 november 2009

Pittmönstring.

August Strindbergs brev till sin polare Pehr Staaff är flitigt citerat tidigare, men förtjänar sin plats även på den här bloggen. Det är en så osminkad uppvisning i machokomplex att det nästan slår över på andra hållet.

Notoriskt svartsjuk på frun, Siri von Essen, som han grundlöst anklagar för otrohet, beklagar han sej över hur hon fått honom att tvivla på sina uppgifter som man:

Retad ända in i genitalkörtlarne reste jag till Genève och tog en läkare med mig till bordell. Avlade kraftprovet - för övrigt ej fösta gången - som jag ville kalla Proserpinas bortrövande (tänk dig situationen själv efter Berninis staty någorlunda.) Undersökte min säd, som befanns vara fruktsam, och mättes i upprört tillstånd (= 16 x 4 centimeter.)

Så där bildas opinioner på falska premisser.

Det är en så märklig situation han beskriver: den gode Ågust tar alltså med sej en läkare till ett horhus? Och låter läkaren titta på när ...? Och runkar upp den inför ...? Varför då? Var han inte klok?

Och vänta nu - var det inte Ågust som anklagade frun för otrohet? Vad gör han då på bordellen?

För övrigt nöjde han sej inte med läkarens utlåtande. Han kallade in ytterligare expertis:

Jag var icke någon stor man i lugnt tillstånd, men normal i uppretat, och ridikyliserad förr redan (Röda Rumstiden) anställde jag i vittnens närvaro (en horas också) kl. 3 på sommarmorgonen, en pittmönstring i fria luften bakom Fyllan på Djurgården. Horan (Vita Björn för resten) gav mig approbatur, dock sine laude.

Det mest fascinerande är egentligen hur han med latinska uttryck - "ridikyliserad" (förlöjligad), "approbatur" (godkänd), "sine laude" (utan beröm) - och hänvisningar till konsthistorien (Berninis staty av guden Plutos heroiska våldtäkt av gudinnan Proserpina), lyckas få patetiken att framstå som riktigt stilfull.I övrigt vill man så klart veta mer om Vita Björn och hur det namnet uppstod.

25 kommentarer:

Anonym sa...

Vita Björn var väl en rocksångare från Borlänge på 50-talet. Det lär dock knappast vara samma.
/Anders

Åke Forsmark sa...

Det fanns ett tvättlut fordomdags som hette "Vita Björn".

dr. No sa...

Det är ju det som är gött med strindberg - han är inte rädd för att visa sig rädd (som Ylva berömmer Orm efter julgillet i danmark)...

Noa sa...

Vad är kopplingen till svårmodig Birro? Vad har jag missat?

Jag följer inte bloggen slaviskt för att jag redan vet allt, utan för att jag vill veta!

Anonym sa...

så jävla klockrent! jag lyfter på hatten för en man med ett skägg!

Klas sa...

Att googla på 'Vita Björn' gör en inte så mycket klokare, vita björna kan t ex vara:
En bogserbåt
Ett fängelse på Åland
Ett bostadskvarter i Göteborg
Ett Apotek
En restaurangbåt
En nalle (leksak)
En nalle (ett djur)

Anonym sa...

"Cum laude" hade i sammanhanget varit roligare. Strindberg borde ha varit mer göteborgsk och mindre ärlig.

Lotten sa...

Relaterad läsning finns här (2003): "Akta dig för läkarne! Kom ihåg att de alla är agenturer och måste lefva"
(August Strindbergs relationer till läkare och hans paranoida psykos).

(Många bokstäver äre.)

Kalle Lind sa...

Noa: är det Birro? Jag trodde jag hittat den enda färgbilden på Ågust.

Zigge sa...

otroligt sunkigt, liksom dött.
Såhär usel var inte strindberg jämt, men det är något konstigt med de här hyllningarna.

Zigge sa...

Peter Birro åker snålskjuts på Strindberg, det behövs.

Anonym sa...

Frågor:

1. hur vet du att hans anklagelser var grundlösa?

2. vad betyder
"tvivla på sina uppgifter som man"?

Anonym sa...

"nästan slår över på andra hållet", d.v.s att han blir bög?

Med all respekt: mest obegripliga inlägget hittills, inklusive kommentarerna

Kalle Lind sa...

Anonym: det fanns efter vad jag förstår inga bevis och ö.h.t. inget annat än Strindbergs hjärnspöken som tydde på saken.

I sammanhanget betyder "sina uppgifter som man" givetvis att penetrera och befrukta kvinnor.

Att detta är det mest obegripliga inlägget hittills är i alla fall ett tecken på att du läst samtliga 550 bloggposter med kommentarer. Det gör mej glad.

Kalle Lind sa...

Anonym: och det hela nästan slår över åt andra hållet betyder väl i den här kontexten att Strindberg framstår som allt annat än macho, snarare som ett ängsligt barn. Inte för att jag personligen ser machismen som ett ideal, tvärtom, men för att Strindberg gjorde det.

Anonym sa...

Även om Strindberg kan förefalla ha varit patetisk, var han gift med tre av de mest omsvärmade kvinnorna i sin samtid: Siri von Essen, Frida Uhl och Harriet Bosse.

Kommentarer överflödiga..

Kalle Lind sa...

Anonym: du menar att det faktum att kvinnorna var omsvärmade automatiskt gör att de var otrogna? Vilket i sin tur gör det lite mer klädsamt att Strindberg ligger med en hora för att bekräfta sin manlighet? Jag hör i så fall vad du säjer, men håller inte med.

Anonym sa...

Nej, du missförstod mig.

För att försöka fatta mig kort. Jag är ingen beundrare av Strindberg, men att döma historiska gestalter utifrån vår egen tids värderingar leder ofta väldigt fel. Strindberg levde i en tid och en kontext där det var ok att besöka prostituerade, medan gifta kvinnor skulle vara kyska leverantörer av barn och familjeliv. Detta kolliderade med hur han själv levde och hans oförmåga att hantera denna konflikt genomsyrar hela hans verk.

Han sökte sig till förhållanden med för sin tid starka och fria kvinnor men kan inte hantera sin svartsjuka. Dessutom var, om jag minns rätt, Strindberg under denna tid djupt influerad av den tidens övermänniskoideal. Därför slog det väl extra slint i huvudet och därav det patetiska beteendet.

dr. No sa...

Anonym: Det var en osedvanligt förmäten gymnasialt endimensionell amatörpsykologutvärdering av sveriges kanske största litterära geni genom tiderna. Varifrån kommer ditt tolkningsföreträde, om man får fråga?

Patetiskt.

Jason sa...

Det där var å andra sidan ett otroligt högstadieaktigt inlägg fårn dr. No.

Patetiskt.

Anonym sa...

Tja, nu var ju detta inget jag själv snott ihop på min kammare utan läst mig till hos någon litteraturvetare för åtskilliga år sedan (möjligen Sven Delblanc?).

Men eftersom jag relaterar till den finner jag väl det vara en rimlig analys (dock här oerhört komprimerat och förenklat förstås, det här är ju bloggpost och inte avhandlingsskrivande), även om den låter gymnasial för dig.

Den Ystre sa...

Anonym har en del poänger i det där med att det kan bli lite fel när man bedömer historiska personer efter nutiden - men han tycks samtidigt missa att den här bloggen inte är en litteraturvetenskaplig avhandling utan består av mer underhållande kåserande av lättsammare art. Då är det kanske lite dumt att gnälla snorkigt om "förenklingar".

Lenke sa...

Den ystre:Exakt vi får ha överseende med grodorna, eftersom det är så roligt skrivna.

Simon F. sa...

Min relation till Strindberg är ungefär som min relation till Cornelis (förutom att jag, av skäl jag inte riktigt förstår, i ena fallet använder mig av efternamn medan jag i det andra använder mig av förnamn).

Båda två är fullständigt geniala konstnärer samtidigt som de besitter en mängd personliga egenheter, för att yttrycka sig försiktigt...

Kalle Lind sa...

Den Ystre/ Lenke: nja, jag gar inte med pa att jag sysslar varken med kaserande eller (framfor allt inte) grodor. Dar maste jag satta ner foten under rasande semester.