måndag 2 november 2009

När farfar var full.

Vi inbillar oss ibland att barnkulturen är en fredad zon, långt från verklighetens smuts och cancer. Så är det naturligtvis ibland; barnen i Bullerbyn lever påfallande långt från missväxt och nödår.

Men samtidigt har samma kvinna skapat Madickens granne farbror Nilsson, som på fyllan fastnar i sin egen rävsax och fnyser när hans fru undrar om han är nykter: "Den ärkemaran! Varför skulle jag vara nykter just idag?"

"Farfars sköna liv" är en Pixi-bok från det där decenniet då HM Konungen bar discopolisonger och Sighsten Herrgårdh lanserade unisexoveraller (tidigare känt som "sparkdräkt"). Farfar bor - förstås - i en etta i en höghusförort och minns tillbaka från sitt liv:Det är liksom lite sött. Även den där tokfyllan har naturligtvis en plats i farfars sköna liv.

18 kommentarer:

Dvärghundspossen sa...

Ja det var ju en rätt skön beskrivning av fyllans nackdelar - man kan råka förstöra kostymen.

Angående Astrid Lindgren så kryllar det ju av svältande fattighjon och döende barn i hennes kort-berättelser... (Eller så var det bara dessa stories som etsade sej fast hårdast i ens oskyldiga barna-sinne.)

Kalle Lind sa...

Dvärghundspossen: visst gör det. Sunnanäng och många av historierna i Kajsa Kavat, liksom Mio min Mio, liksom Bröderna Lejonhjärta, är fullspäckade med utanförskap och blåpotatis och lungsot och elaka tanter, ibland för jävla eländespornografiskt och skillingtrycksmässigt (Sunnanäng slutar väl med att fattighjonsbarnen dör och blir lyckliga?). Avsikten var inte att djuploda hela Sveriges Astrids författarskap utan bara att använda henne som ett exempel.

Anonym sa...

Den där farfarsboken hade jag, eller någon i min närhet, men förmodligen innan jag kunde läsa för jag känner bara igen bilderna. Säkert är i alla fall att jag inte tolkade in alkoholism i den. Men vapen visste jag minsann vad det var. Fast det kanske förklaras av att det är roligare att leka krig än att leka cancer.

(Och för att ta på sig genusbyxorna, undrar om morfar är lika dekadent som farfar.)

Feedback66 sa...

antisemitism!!!

Pidde sa...

Nu börjar det ju likna den typ av barn/bilderböcker jag faktiskt minns från min barndom och mitt hem, åtminstone bildmässigt. Larserik Erikssons trivsamma stil ser bekant ut, vad har han gjort mer?
Fast innehållsmässigt får du med dina exempel det att påminna om Magnus Svenningssons barnboksparodier i gamla fina fanzinet Myziplyz, vilket jag utgår från att alla minns.

Wise sa...

Åh, den där minns jag ju. Hur skön som helst.

Anonym sa...

@Pidde:
Visst minns vi Svenningssons barnboksparodier i Myziplyz. När jag tänker på hur Manne satt i badkaret och lekte med "en gammal negerfot" och "ett öga, ganska färskt" (citerat ur minnet) får jag hjärtklappning av glädje.
För övrigt är det konstigt att farfars uniformsbyxor har revärerna mitt fram.

Arrug Slahmag sa...

Larserik Eriksson har ju gjort den störtsköna boken "Hus är gott, sa Oskar"!

Ozjeppe sa...

"Säjer" farfar..? Taskig korrekturläsning även på 70-talet alltså?

Kalle Lind sa...

Pidde/ Arrug: Larserik Eriksson gjorde mycket riktigt "Hus är gott, sa Oskar". Finns omskriven hos en bloggare med god smak här:

http://www.bakelit.com/2008/10/16/hus-ar-gott-sa-oskar/

I övrigt kan jag inte erinra mej några konkreta titlar, men Erikssons teckningar känns ändå som fonden till min barndom tillsammans med Ulf Löfgrens och Jan Lööfs. Tove Jansson och Ilon Wikland i all ära, men de ritade barnböcker i vuxen stil. Eriksson, Löfgren och Lööf ritade så att man ändå kunde föreställa sej att man en dag själv kanske skulle kunna rita likadant.

Ozjeppe: jag kommenterar inte konservativa språkvårdare. Man säjer "säjer" och eftersom inga risker för missförstånd föreligger kan man lika gärna skriva det.

Anonym/ Pidde: jag hör gärna mer om Myziplyz.

Anonym sa...

"Hus är gott, sa Oskar"! är skitskön! Jag tvingade mina föräldrar att läsa den för mig tills de säkert kunde rabbla den utantill i sömnen.

/Paul W

elin lantto sa...

Anonym med genusbyxorna:

Jag säger bara Äldreomsorgen i Övre Kågedalen...

Pidde sa...

Simrishamnsbaserade Myziplyz kom ut med sex nummer 1981-84. Jag köpte de två första, elstencilerade numren redan 81, och då var det ingen som brydde sig om tidningen, den ansågs dum och slarvig. Men så plötsligt med nummer tre blev Myzi världens kulttidning och utgivaren Magnus Svenningsson geniförklarades för sina barnboksparodier tecknade i bisarrt naiv stil. "Nu ska Ohlle kissa pottan" hette en (jag tror pottan hade sladd, och Ohlle kissade överallt utom i pottan), men oftast förekommande var Bod. Till exempel bjöds det på extremt toppraffel en gång när Bod mötte sina kusiner. Den minnesgode kommer ihåg att Bod var en engelsk, tecknad barnserie som visades i Trazan Apanssons julmorgonprogram 1975, fast Myziplyz-Bod är en mer muterad version.
De som medverkade oftast var Svenningssons kompisar och folk ur sci fi-fandom, som Jan Risheden ("Getternas födelsedagsfest" hette ett bidrag, en get hette Lage) och Tony Eriksson (med serierna om Persson - Rymdens frälsare), men efter ett tag ville hela Sveriges dåvarande serieelit synas i Myziplyz. Tidningen skaffade sig även en slogan: "Ful men tråkig."
Svenningsson tog ett tag över redaktörsskapet för Seriefrämjandets kortlivade medlemstidning Tidskrift Om Tecknade Serier (TOTS), men i mitten av 80-talet lämnade han Simrishamn för storstad och reklambranschen, vill jag minnas. Jag har ingen aning om vad han gör nuförtiden.

Anonym sa...

Jag hade bara nummer tre, med "Nu ska Manne äta" (där Manne kastar gröt i mammas ansikte) och "Nu ska Manne bada" (där Manne plaskar i badet och leker med den ovan nämnda negerfoten). Andra serier i tidningen utmärkte sig även den genom charmerande dålig smak: Farbror Tord styckar barn i sandlådan, Josef skjuter infödingar med kanon i djungeln, Hulken bryter nacken av fuskande nattklubbsägare och så vidare.

Den som är slängd i att bilda anagram kan nog lista ut vilken av Kapten Stofils kompisar i Vänner av ordning som har Myziplyz-medarbetaren Jan Risheden som sin hemliga identitet.

För övrigt vill jag minnas att Ahrvid Engholm, som förmodligen läser denna blogg, medverkade. Ge dig till känna Ahrvid! Berätta mer!

Ulf Börgesson sa...

Mangus Svenningsson? Törhända släkt med Ulf Svennigsson, flitigt förekommande illustratör i GP (den tidningens bäse f ö).

Hälsningar från västfronten.

redbanner sa...

En tokfylla har alltid en plats. Det jävliga är att vi andra sabbar kostymen igen och igen. Tack för en härliga blogg. Jag tänker länka till dej.

Heliocles sa...

Klockrent att du tog upp den här gamla boken, som jag läste med stor behållning vid - jag uppskattar - 2 1/2 års ålder. Eller snarare: "fick läst".

Anonym sa...

Pidde: MÅSTE FÅ!

Kalle Lind: Körde ind farfar omkring i en skåpbil som det stod "Farfars varor" på - innan han ens var far? :-S