Han finns inte längre ibland oss, fotografen och regissören, snajdaren och liraren Janne Halldoff. Inte för att han dog på sin post; den posten retirerade han från för snart tretti år sen. Han har sen dess fört en tillbakadragen tillvaro bland tävlingshundar och klädfirmor, i skarp kontrast till de intensiva och produktiva år han hade decennierna dessförinnan.
Så här i anslutning till hans bortgång kan vi påminna oss om att det även i Sverige, även på sjuttitalet, även i skuggan av Bergman, fanns människor som ville göra film som både var publik och kvalitativ. Självklarheter idag, obegripligheter då.
lördag 24 juli 2010
Nekrolog.
Etiketter:
bortglömda gubbar,
män som heter jan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det känns tragiskt. Jag hoppas dock att det här resulterar i att SVT börjar toksända Halldoffs filmer. Vilket de borde ha gjort för länge sen. Kontinuerligt.
bra! en text som hade platsat i en kulturdel i valfri tidning.
Skicka en kommentar