lördag 9 oktober 2010

Det kom ett mejl ...

... och gjorde mej utomordentligt glad. Och, ska tillstås, lite lite förvirrad.

Tjena Kalle! Jag gillar dina böcker och tycker att du är verkar vara en skön snubbe. Jag och min polare XXX startar en kolmila nu på måndag (typ den 12 okt).

Vi har ingen vidare erfarenhet, det har säkert inte du heller men det vore najs om du kom förbi.

Förutom bra käk å ett gott glas sprit får du garanterad spänning i ev. gasexplosion, pågående älgjakt runtomkring, ev skogsbrand mm. Vi kan hämta på stationen i Sala.

Milan pågår i 6 dagar eller tills den e färdig.

Ring om du kommer förbi! XXX XXXXX
Hälsningar XXXX
(Obs! Vi tillhör de goda)


Svar: jag hoppas det är okej att jag lägger ut vår korrespondens här, men jag vill därigenom inspirera de många ungdomar som läser den här bloggen och som ägnar sin fritid åt icke-uppbyggliga tidsfördriv att följa ert exempel. Inom den närmaste tiden kommer jag dessvärre inte att ha vägarna förbi Sala, som jag inte riktigt vet var det ligger och som jag aldrig har haft vägarna förbi tidigare, men jag vill naturligtvis ha fortlöpande rapporter från arbetets framskridande. Kanske inte för många, men några eller typ två rapporter tar jag gärna emot. Lycka till!

15 kommentarer:

gullmars.se sa...

Jag är inte konspiratoriskt lagd, men nu blev jag lite rädd. Vilka är de onda kolmilebyggarna? Var håller de till? Vilka omstörtande planer smider de i sina pyrande kolbottnar? Hur kan vi skydda oss?

Åke Forsmark sa...

Min far var med och brände någon mila. Det var tydligen ett bra sätt att skaffa kontanter på under den tiden sådana var svåra att införskaffa. Man turades om att vara vaken flera dygn i sträck. Stundom var det mycket att göra och andra stunder var det dödtid som man kunde ägna åt att läsa eller om man så var lagd att skriva.

Han var med om någon tjärdal också men av någon anledning inspirerade inte de till diktning på samma sätt.

Arrug Slahmag sa...

"Vi ha eld, vi ha kött, vi ha brännvin till tröst."

Kalle, det kan vara en enda chans i livet att vara med och bränna kolmila.

Om jag vore som du skulle jag packa bilen och dra på stört. Sala ligger nånstans i norra Uppland.

disaster area sa...

Kolmilebyggarna = de nya frimurarna. Ring Jüri Lina!

Spiring sa...

Sala ligger typ i östra Västmanland.

Kommer man österifrån med bil skyltas det i första rondellen till "Saladamm", vilket av någon anledning alltid får mig att tänka på Saddam Hussein, vilket leder mina tankar till den moderate kommunpolitiker i Malmö som rånade en bank under ropet "Saddam, Saddam!" Så det finns kopplingar mellan Sala och Malmö.

Heliokles sa...

Det här tycker jag var ett beundransvärt initiativ! Kolmilor är inte bara en sund fritidssysselsättning, träkol är heller inte skadligt för klimatet. Bra att du skrev om detta angelägna ämne, och även bra att folk kunde ge väganvisningar till Sala.

Anonym sa...

Heliokles: "[T]räkol är heller inte skadligt för klimatet". Kanske inte för klimatet, men det finns andra miljöaspekter också. Förbränning av kol sprider ofta stora mängder sotpartiklar. Miljöproblem är mer än växthusgaser.

Pidde sa...

David Nessle kommer minsann från Sala. Om jag förstått saken rätt bor hans far Olle kvar där.
När jag växte upp brukade min morsa baka något som hette Salakaka. Hon hittade säkert receptet i Allt Om Mat. Efter några år upptäckte jag att alla andra kallade kakan för "kladdkaka".

Ördög sa...

I Italien fanns på 1800-talet ett hemligt sällskap som kallade sej "kolare" (carbonari) men som hade avsevärt större ambitioner än att bränna trä. Jag anar att Salagänget också förbereder nån form av politisk omvälvning.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Carbonari

Christian sa...

@ Ördög. Jag hoppas för Kalles skull att de inte är copycats på Salaligan: http://sv.wikipedia.org/wiki/Salaligan

Anonym sa...

Min farfar hade kolmilor i skogen i Småland. Han dog 1939. Jag är född 1959. Han ett par cola bilder där han står brevid sina milor. Jag tycker om att tänka på hur jag har en vag men dock tillhörighet till en man som hade kolmila. Skoja nu inte om det här för då blir jag ledsen.
Hälsn. Kikki i NYC

Arrug Slahmag sa...

Jäklar, Västmanland var det ju, inte Uppland.

Min mellanstadiefröken skull rotera i sin grav om hon var död.

lasseedfast sa...

Nu har jag läst mailet två gånger och ska eventuellt läsa det en tredje. Blir, liksom du Kalle, mycket glad.

Gustaf sa...

Åk!
Och när du väl är i Sala så kan du slå mig en pling om du behöver guidning :)

Andreas sa...

Har de hört av sig igen?