onsdag 19 augusti 2009

En man med gitarr avdelning 16BX, underkategori skägglös: Bengt Sändh.


Bengt Sändh är en mångfacetterad man. På sjuttitalet den kanske mest kontroversielle bland de trubadurer som hellre besjöng samhällets brister än myggor och tjära. Lustigt nog skägglös skrålade han om lapplisor, puritaner, konservativa präster, hembränning och kärringen som klippte lurvetufsan sin (”ullen” vägde f.ö. fyra hekto och räckte till strumpor, sock och en luva åt drängen).

När han inte sjöng byggde han sej ett hus från grunden, lärde sej bruka lin, blev origamiexpert, blev svampexpert, skrev barnböcker om Hitlers uppväxt och startade till slut en snusfabrik som blev så framgångsrik att han kunde sälja den till Swedish Match och flytta till Costa del Sol för att leva som ”rentier”.

Dessutom har han initierat x antal byalag, klubbar för fotografering och varit aktiv medlem i Human-Etiska Förbundet och Vetenskap och Folkbildning.

Han har m.a.o. levt ett helt annat slags liv än t.ex. jag.

Under sina aktiva dagar retade han upp en och annan ute i stugorna. På innerkonvolutet till sin och ständige kollegan Finn Zetterholms ”Jubileumsblandning” har han publicerat utdrag ur brev han fått:

Jag vet var avstängningsknappen finns men har du tänkt på att du är ansvarig för sådana följder som uppstår när folkmoralen sjunker.

Du äckliga kloakråtta! Våga inte visa dig i TV mera!


Paradoxalt nog gjorde han en ohygglig massa krogshower med Lill-Babs – den mest überfolkliga i hela artistkatalogen. Jag tror att Bengt Sändh gillar paradoxer. Jag tror han gillar att retas. Jag förutsätter att folk i hans egna kretsar hade synpunkter på att han lattjade med Barbro Svensson från Järvsö. Jag tror inte att det gjorde Bengt Sändh lessen.

Den som försöker placera in Bengt Sändh i samma fack som saligen avlidne Onkel Kånkel eller spritromantiska frihetsfrontare är ute på djupt vatten. Visserligen gjorde han skivor som ”Folklår” och ”En tumme i rövven”, men det var inte BARA publikfriande. Det fanns också en kulturell avsikt. Materialet kom från Fula visboken, bl.a. redigerad av Bengt af Klintberg, som gjort en folkhistorisk gärning i insamlandet av visor som traderats genom seklerna utan att nå de etablerade antologierna.

Och visst skrev Sändh ”Ett recept”, låten som i detalj beskriver hur man bränner själv, som enligt ryktet ökade hembränningen i Sverige med si och så många procent. Men handlingen var inte BARA allmänt alkoholförhärligande: liksom Lundells ”då bränner jag mitt brännvin själv” stod handlingen som en symbol för den lilla människans kamp mot en förtryckande överhet.

Politiskt låg nog Sändh ungefär där Anderz Harning låg (han tillägnar f.ö. Harning visan ”Trubaduren i naturen”), dvs. nåt slags statsapparatshatande vänsterrabulist. På sina konvolut skriver han gärna i imperativ:

Bryt mot sex till åtta förbud dagligen, det är nyttigt för den mentala hälsan.

Var inte så djävla flat Svensson. Sätt dig på gräsmattan i stadsparken och spela kort med dina vänner och dela en flaska rödvin.

Skaffa en bit cykelslang, en trädklyka och klipp plösen ur en sko och tillverka dig en slangbella! Det är inte TV och fritidskonsulenter som skall tala om vad Du skall göra.


Om det bitvis känns infantilt, känns de bitvis å andra sidan befriande. Jag uppskattar mest Sändhs tjottablängare mot hycklande präster och svensk försvarsmakt:

Predikan den blir toppen
därför att jag är man
Och det beror på snoppen
den saken den är sann

Min snopp den är min styrka
Den värdighet mig ger
Att tala i din kyrka
Jag sjunger och jag ber

(”Tack gode Gud”)

Så stilig och så ståtlig
du gamle militär
Nog kan du hålla takten
fast du är pensionär

Nog är du rak i ryggen
och går med spänstigt kliv
För du har aldrig jobbat med
nåt nyttigt i ditt liv

(”Du gamle militär”)

På ett skivkonvolut kommenterar han prästsången:

Själv är jag motståndare till kvinnliga präster. Manliga också.

Om militärvisan skriver han:

Den här visan blev radionämndsanmäld. Det var en höjdare på försvarsstaben som blev förbannad för att jag kallade militären för vår svenska mördarkår. Jag skrev ett litet vykort till svar med följande lydelse: Jag förstår inte varför Ni blir förbannade. En snickare blir ju aldrig arg när man kallar honom för snickare.

Så talar kanske inte den subtilt eftertänksamme. Så talar den frejdige retstickan.

Jag gissar att Sändh utgjorde en ventil i ett sjuttital som ärligt talat verkar ha gått runt med en kollektiv pinne i röven. Och även 2009, i en tid då alldeles för många som inte borde det går runt och tar sej själva på allvar, mår jag bra av att tänka på en linodlande pappersvikande svampsamlande amatörfotograferande rentier som tillverkat snus och sjungit om lurvetufsor.

15 kommentarer:

Bogey sa...

Lysande inlägg om en mycket intressant personlighet.

Martin sa...

Var det inte fyra hekto...?

dr. No sa...

Jag har helt missat det allvar som du talar om. Men så är jag också sist på alla trender; från och med nu börjar det stora allvaret!

Kalle Lind sa...

Martin: korrekt. Ändrat.

Dr No: egentligen ett för långt resonemang för att rymmas i en bisats - därav ett påstående som givetvis går att diskutera. Jag ändrade meningen för säkerhets skull.

Daniel sa...

Man kan ta del av Bengts coola liv på hans tämligen stora fotosamling på Fotosidan.se. Han är en rätt schysst fotograf. Framförallt har han ju varit med om så mycket att han har haft en massa häftiga saker att fotografera.

http://www.fotosidan.se/member/view.htm?ID=66752

Anonym sa...

Se där ja en långt roligare typ än Hagge. Bra skrivet!

Redaktör'n sa...

Fast egentligen fick drängen inte sin luva förrän kärringen ruskat fram en lock ur röva.

Anonym sa...

"en ohygglig massa kroagshower med Lill-Babs" - Det var väl så att de gjorde en krogshow tillsammans 1971 som gick i Stockholm (Berns eller Börsen), på Kronprinsen i Malmö och på Trägår´n i Göteborg. Sedan fortsatte de med en folkparksturné samma år. Om Bengt Sändh lattjade med henne (och i så fall på vilket sätt)kan nog bara de själva svara på. Hon hade då kommit tillbaka från ett misslyckat äktenskap i Norge och var psykiskt i ett ganska nergånget skick.

Kalle Lind sa...

Anonym: "ohygglig massa" syftar inte på antalet uppsättningar utan på att den/de krogshow/er de gjorde spelades länge och många gånger.

"Lattja" syftar på "lattja", inte på nåt skabröst. Det läste du i så fall själv in, du sjuka sälle.

bollon sa...

Var Berndt Staf proggens Bengt Sändh?

Nonsensakuten sa...

Nä. Bernt Staf var proggens Ted Gärdestad.

Gubben Far sa...

För att inte tala om "Sockerdrick", den kulturhistoriska lp med autentiska pekoralvisor han gjorde med Jeja Sundström! Hon sjöng Godtemplarflickans sång, han sjöng om Lilla Svarta Sara och tillsammans sjöng de: "Älskade fostermoder Svea! Skönast du är av Nordens trea!"

Anonym sa...

Sjuka sälle, kanske det. Jag kan i alla fall berätta att när Bengt Sändh och Lill-Babs hade sin show på kronprinsen våren 1971 engagerades han till en studentnation i Lund. Det passade ju bra med lite radikala vissångare i de kretsarna då. Men några större fähundar än Bengt Sändh och hans bror Rustan - så som de uppförde sig då - torde vara svårt att uppbringa. han är inte bara så präktig som man kan tro av din artikel.

Kalle Lind sa...

Anonym/ sjuka sälle: har jag beskrivit Bengt Sändh som präktig har jag misslyckats - både som skribent och amatörpsykolog. Jag kallar honom rabulist och retsticka, det är väl inte präktigt?

Som privatperson har jag ingen uppfattning (och ingen rätt till nån uppfattning). Jag har läst hans fingerade memoarbok om Cornelis, där han skriver glatt om hur han regelbundet knaprade amfetamin med te back in the sixties, så har jag nån gissning i frågan så inte är det att Sändh är präktigt.

Henrik Tröst sa...

Nu förstår jag varför jag slaviskt följer den här bloggen framför att umgås med min familj och sköta min disk!

Undertecknad skulle lugnt kunna delta i Kvitt eller dubbelt med ämnet "Bengt Sändh".

En rolig anekdot om låten "Ett recept" som Finn Zetterholm berättat för mig:

I sången sjunger Bengt att man kan bjuda honom på sin hemmagjorda sprit och meddelar glatt sitt telefonnummer "996818". Det var familjen Sändhs riktiga nummer och snart ringde det mängder av fyllekajor som ville tacka för receptet.

Kort därefter blev det skilsmässa mellan Bengt och hans fru, varpå Bengt flyttade ut. Fyllona fortsatte ringa och exfrun tvingades byta nummer. Därefter gavs numret till en blomsterbutik som fick samtal om allt annat än blommor. Därefter fick Televerket spärra telefonnumret för gott....