Helgen har spenderats på Wanås slott, där ett femtital människor har slitit som arbetshingstar för att förverkliga några halvgamla mäns visioner om statare och avföring. Vi säjer inte mer än så här. Bilderna får tala för sej själva.
Undertecknad så som undertecknad vill bli ihågkommen.
Sanna Persson-Halapi (sminkad).
Valle Westesson och Sissela Benn.
Marianne Lindberg De Geer (har ingenting med vår inspelning att göra, den råkade bara stå i slottsparken).
Valle Westesson (utklädd) och Ola Norén .
Ett stataruppror. Under frigolittaket döljs Johan Glans. Till höger i klänning Måns Nilsson. Till vänster Arvid och Robert (Pierre Lindstedt och Peter Jöback).
Jesper Rönndahl (utklädd) och Ola Norén.
Vad är det då folket på bilderna sysslar med? Svar: får tiden att gå.
Men nog blir man lite sugen på att få veta vad fan alltihop handlar om?
tisdag 2 september 2008
En man med ett fjolligt skägg. Eller: livet är ett kärl som måste fyllas.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
.jpg)
11 kommentarer:
Väldigt roligt att se bilder. Man blir glad - även i efterhand.
Synd bara att Ola, som ändå var regissör, inte kunde tänka sig en ren tröja.
Varför kallar du och dina gelikar er för kulturarbetare? Ni skulle ju ha dött av stanken i de gamla statarstugorna på de skånska godsen. Kroppsarbetet är nog lika främmande för er som er dialekt är för mig.
Enoksson: jag förstår inte din invändning. Just för att vi skulle ha dött som statare - om än inte av stanken (den är man van vid om man bor på Möllevången), så av arbete och/eller tbc - kallar vi oss inte statare eller arbetare utan just kulturarbetare. För övrigt är det mest jag som kallar mej det.
När ungefär kommer man kunna få se filmen, och vart?
Isabella: nej för håken, det här är inget som kommer att nå allmänheten. Det här är mer att betrakta som en installation.
Skämt åsido, vad vi har gjort är en pilotfilm. Med den i bakfickan hoppas vi kunna filma också resten av manus.
Fragment från bakomfilmen till pilotfilmen finns på http://frittefritzson.blogspot.com/2008/09/nattmn-och-lskefolk.html
Det ser misstänkt mycket ut som om någon har förevigat Marianne Lindberg De Geer när hon sitter ner och gör sina naturliga behov ute i naturen. Till allmän beskådan. Skönt att se att även hon njöt av den härliga känslan det kan ge.
Jag hittade hit via etiketten "begåvade människor jag känner", för att se om jag kunde hitta någon jag känner.
En liten rättelse i all hast: Det är inte Marianne Lindberg De Geer som kissar i brons, det är Ann-Sofi Sidén.
Anders Sparring: om vi nu är inne på ordmärkandets sanka domäner så säjer jag faktiskt inte att statyn föreställer Marianne Lindberg-De Geer. Statyn är gjord av Marianne Lindberg-De Geer. Ett namn under en bild föreställande en staty kan mycket väl syfta på konstnären.
Hittade du nån du känner?
Jo, men statyn är inte gjord av Marianne Lindberg de Geer, den är gjord av Ann-Sofi Sidén - och den föreställer Ann-Sofi Sidén.
Åhh! jag älskar att ha rätt, det är mitt bästa. Nu är du min lillebror och jag har belöningshormoner upp över näsryggen.
Nej, jag hittade ingen som jag känner - än.
scrolla ner: http://www.wanas.se/press/pressbilder-arkiv/lang/sv/
salve!
Anders Sparring: det gör mej väldigt förvånad. Jag var fullkomligt övertygad om att det stod "Marianne Lindberg-De Geer" vid statyn, ett namn som jag brukar notera eftersom jag tycker hon är cool.
Jag ger dej i princip rätt, men ändrar inte förrän jag kollat in statyn på nytt.
Skicka en kommentar