onsdag 10 september 2008

En man som kallas Peje och ändå får gå fri på gatorna.

Alla ni som är maniskt intresserade av Carl Bildts gamla ungdomsgäng vet ju redan att Peje Emilsson - "Peje" är Per-Magnus på infantilmoderatska - grundade högerpropagandabyrån Kreab. På CV:t finns x antal moderata valkampanjer och påtryckningar som gjorde Maria Borelius till minister.

I oktober 2006 firade Peje och hans fru - lustigt nog inte "Guje" eller "Gulle" eller "Guggu" utan bara Gunilla - fyrtiårig bröllopsdag.

Kulturtidskriften Aftonbladet rapporterade om en glad och uppsluppen stämning: festen firades ända fram till halv ett i Spegelsalen på Grand och med tre generationer högerledare - Adelsohn, Bildt, Reinfeldt - bland gästerna. Reinfeldt kommenterade tillställningen på det där extra spirituella viset som är hans specialitet:

Det var jättetrevligt.

Det mest bisarra i den här två år gamla artikeln är en passus där det berättas att Peje överraskat Gunilla med en "morgongåva". En anonym festdeltagare berättar:

Peje köpte en bokbuss som morgongåva till sin fru och hon och gästerna överraskades med en film om bussen. Det var mycket romantiskt.

Det här lämnade mej ingen ro när jag läste det. Artikelförfattaren bara sveper förbi det helt BISARRA faktum att en man har gett sin fru en buss i morgongåva - utan att ställa en enda följdfråga.

Körde bussen alltså in i sovrummet? Hur löjligt stort dörrhål har i så fall Emilssons?

Eller var det bara så att Peje lät sin fru gå ombord på en vanlig bokbuss och låna så många böcker hon ville? För det får ju alla göra? Och hur romantiskt är det?

Och den där filmen? Stod alltså Adelsohn och grabbarna och glodde på en film om en bokbuss?

Frågor, frågor, frågor.

En gissning var att Gunilla är uppväxt ute på landet och tyckte det var jobbigt när bokbussen kom att hon aldrig riktigt hann bestämma sej, och så sa hon till sej själv att ”en dag, när jag fått en man som tjänar löjligt mycket pengar på att få folk att rösta på en man som kallas Totto, då ska jag minsann ha min egen bokbuss i mitt sovrum, en bokbuss som bara jag får låna av!”

Det som talar emot den teorin är ju att bokbussen är en typisk gammal sosseinstitution av precis den sorten alla moderater med självaktning hatar. Är det inte konstigt att Bildts bästa kompis köper en socialdemokratisk ikon och ger till sin fru?

Det kan ju ha varit så att det var en hatpresent. Som nåt slags voododocka. Peje köpte det värsta han och Gunilla visste, och sen ägnade dom sej bägge åt att spotta och pissa och slå på den där bussen. Under rituella former. Medan Adelsohn och Reinfeldt stod i ring runt omkring och gjorde raketen.

Var det en sån ritual som vår regeringschef tyckte var "jättetrevlig"?

Det lät ju orimligt, minst sagt.

När jag nu försöker reda ut den härvan genom att googla på "peje bokbuss", förstår jag en smula bättre. Peje är inte bara propagandachef, han sitter också i styrelsen för nåt som heter Kunskapsskolan och verkar vara ett pionjärprojekt för friskolor. Gunilla visar sej vara bibliotekarie och båda "älskar kultur".

Och bokbussen ÄR på riktigt en bokbuss. En buss med böcker. Alltså en sån som alla stadsbibliotek höll sej med när jag var liten. Fast den här är alltså privat (alltså per definition lite bättre). Tanken är att den ska användas helt altruistiskt. Idén är att alla elever som går på Kunskapsskolan med dess filialer ska få tillgång till bussen, där dom kan låna ett gäng böcker som Peje, Gunilla och Horace Engdahl bestämt kan vara lämpliga.

Det är alltså samma princip som tillämpas på just stadsbibliotek, med den skillnaden att dom här böckerna inte ger bakterier från barn i lägre socialgrupper. Och att man slipper skänka nån form av tacksamhet till ett samhälle som engagerar sej i en. Istället får man buga inför en man som kallas Peje och som tvingar sina bröllopsgäster att titta på en film om en buss.

14 kommentarer:

Anonym sa...

Tänkte bara berätta att jag precis hittat din blogg, och tycker den är underbar. Har ägnat en timme åt att läsa gamla inlägg.
Och nu vet jag vad jag ska önska mig i födelsedagspresent av min fru: bokbuss!

Donny H sa...

Det vore ju fantastiskt om det också var den bussen som man ser på bild som Peje (sick!) gav sin fru. För det är det väl ändå inte?

Kalle Lind sa...

Donny: sorry. Det är en bild som är tänkt att illustrera begreppet "bokbuss" mer generellt. Precis som bilden ovan är tänkt att illustrera begreppet "Peje" mer generellt.

Anonym sa...

Detta verkar ha tryckt dig en längre tid, Kalle. Skönt att du fått det ur dig nu...
Skrattade högt här på arbetsplatsen när du funderade kring hur bussen kom in i sovrummet. Du missade en sak: bussen körs dessutom med stor sannolikhet av en sosse, också.

Anonym sa...

Märkligt. I vanliga fall skriker vänstern för att elever på friskolor inte är garanterade tillgång till skolbibliotek. När en Kunskapsskolan köper en bokbuss, borde man jubla över att eleverna på Kunskapsskolorna får tillgång till böcker. Samma tillgång som elever i kommunala skolor. Möjligtvis något sämre. Men icke. Istället raljerar man över att bara moderatbarnen i friskola och inte sosseungarna i kommunal skola får tillgång till bussen. Var finns logiken i det?

Kalle Lind sa...

Är det verkligen bristen på skolbibliotek som är vänsterns huvudsakliga invändning mot friskolorna? Exakt hur många gånger har du hört vänstern skrika om detta?

Det är väldigt sällan friskolebarnens brist på privilegier som är huvudsaken i den debatten. Med Peje Emilsson som pappa/ rektor/ styrelsemedlem/ supervisor/ valfri klyscha är det knappast privilegierna som är en bristvara.

För övrigt raljerar inte jag över att bara moderatbarn får tillgång till Pejes buss. Jag raljerar över att Peje ger sin fru en skitkonstig bröllopsgåva, att Peje är över sexti och fortfarande kallar sej Peje och att Aftonbladet inte tycker att det är värt att förklara hur och varför man ger sin fru en buss i morgongåva.

Men dessutom kan jag gärna lyfta fram det absurda i att Peje känt sej tvungen både att bygga en skola och köpa en bokbuss, när båda sakerna har funnits alldeles gratis att ta del av direkt från samhället.

Unknown sa...

Det här var sjukt roligt att läsa - jag vill gärna läsa ännu mer om privatägda bokbussar!

Anonym sa...

"Borelius" låter ju som en fästingburen sjukdom...

Anonym sa...

När jag växte upp hade vi Varubuss!

hans sa...

'Men dessutom kan jag gärna lyfta fram det absurda i att Peje känt sej tvungen både att bygga en skola och köpa en bokbuss, när båda sakerna har funnits alldeles gratis att ta del av direkt från samhället.'

Jag uppskattar verkligen denna blogg, men kände bara att jag var tvungen att protestera mot den slentrianmässiga kritiken mot friskolor. Som föralder till en son som verkligen mådde dåligt av sin kommunala skola (en pedagogisk stil som inte alls passade hans personlighet, en fröken som bara kritiserade hans ansträngningar) var och är jag extremt tacksam för att det finns valfrihet och en möjlighet att utan stora kostnader byta skola. Man vad händer med barnen som är kvar i den dåliga kommunala skolan då för att deras föräldrar inte är lika aktiva att ta tillvara på möjligheterna, frågar någon. Ja, jag tror att de i förlängningen också kan bli vinnare på valfriheten genom att den synliggör väldigt tydligt för ansvariga politiker vilka skolor som inte funkar, och därigenom kan förhoppningsvis förändringar ske.

Kalle Lind sa...

Hans: din upplevelse är säkert helt korrekt. Jag tror inte att det finns några absoluta svar i den här frågan. Jag är pissvänster och lagomliberal och hamnar ofta i åsikten å ena sidan-å andra sidan. Den här bloggen är inget politiskt forum utan handlar om gubbar och en och annan tant.

Men har jag någon åsikt så är det att jag ogillar extremism. Peje Emilsson representerar en liberalismextremism som jag tror är precis lika farlig och tycker är precis lika missklädsam som stalinism eller nazism eller islamism (dom av Per Ahlmark utsedda farliga extremismerna).

2008 tror jag att den extremismen är den mest akuta att bekämpa.

Bernhard sa...

Snustorre bibliotekarien Bernhard informerar/kommenterar:

2007 for 93 kommuners bokbussar runt och servade användare enligt SCB.
Vill man dregla över vilka som har bokbussar finns ”bussfilen”:
bibliotek.molndal.se/
webbkatalog/bussfilen/default.htm
Förvåningen är stor att under rubriken ”speciella bokbussar”, vid sidan om NÄRP-bussen och den samiska bokbussen, inte återfinna GunillaoPeje-bussen.

Vrålen om skolbibliotek kommer från medlemsföreningen, intresse- och lobbyorganisationen Svensk Biblioteksförening. Just nu kampanjar föreningen under den rosa devisen ”Library Lovers” (www.librarylovers.se/), som ska påverka lokala och nationella politiker att ta fram en nationell biblioteksplan. Utlåningssiffror och besök på bibliotek minskar och generalsekreteraren i Svensk Biblioteksförening Niclas Lidberg kommenterar det i SvD 8 sep: ”Biblioteken har inget tydligt uppdrag. Som det är idag kan varje bibliotek i princip uppfinna sitt eget hjul och sedan rulla iväg åt vilket håll det vill” (www.svd.se/kulturnoje
/nyheter/artikel_1683139.svd).

Tja. Såvitt jag vet håller sig i alla fall bokbussarna än så länge på vägen.

Anonym sa...

Ett fantastiskt bra inlägg. Tackar och bockar.

Anonym sa...

Man får inte förstöra humor med politik eller försvarstal. Men det är synder begångna i kommentarerna, som vanligt. Och som vanligt fantastiskt skrivet, vad nu komplimanger från en avdankad gammal bondskurk kan vara värda.