Den här bilden kommer från en barnbok utgiven 1975:Den föreställer en kille som bärs ut av snuten sen han heroiskt ockuperat fabriken där han är anställd. Han är cool och avslappnad, röker cigarett och ligger med huvudpersonens mamma. Mamman är f.ö. också med på ockupationen. Liksom huvudpersonen, nioåriga Karin.
Den här bilden kommer från samma bok:Den föreställer hur pappan till bokens andra huvudperson, nioåriga Arne, får skäll av sin gamle kompis för att han kallar sej "tjänsteman" och inte "arbetare":
Så är det med de flesta av er manschettproletärer. Det är inte fint nog att vara arbetare. Vet du överhuvudtaget vad det är att vara arbetare? Om du tror att det har något med smutsiga händer att göra så tar du fel.
Mannen röker som synes cigarett. Till det dricker han Carlsberg. Arnes pappa dricker Tuborg. Det säjs uttryckligen i texten.
Den här bilden kommer också från samma bok:Den visar hur Arnes pappa berättar för Arnes mamma om hur hans arbetskompis Sören tagit livet av sej sen han blivit arbetslös.
Sa jag att boken är från 1975? Att den från början är dansk behöver jag väl inte påpeka.
Som så vanligt när man djupdyker i de spindelvävstäckta hörnen av kulturhistorien blir man extra glad när man stöter på nåt bekant namn. Jag skrek till av sprallighet när jag läste att boken är översatt av Marianne Ahrne.
måndag 31 augusti 2009
Proggiga barnböcker del 35: Utan jobb.
Etiketter:
barnkultur,
därför blev vi som vi blev,
röktobak,
sjuttital
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Claus Deleuran tror jag att han hette. Dansk pilsnerprogg när den var som bäst. Deleuran var påverkad av äldre dansk teckningskonst typ Storm P och han som tecknade Rasmus Nalle men med en modern miljö (modern på sjuttiotalet alltså)
Mycket bra. Jag blir glad av att se hans teckningar igen.
Forsmark: korrekt. Förutom Storm P och Wilhelm Hansen tycker jag mej framför allt se Jörgen Mogensen (Poeten & Lillemor/ Alfredo), en annan dansk nestor, dessutom med förkärlek för bröst.
Claus Deleuran! Sådärja!
Nån som vet om de olika ölsorterna var nåt slags allmänt bekanta (i Danmark) klassmarkörer? Var Tuborg "arbetarölet" medans Mogens Glistrup, Simon Spies och de andra höll sig till Carlsberg?
Ser ut som grabben dricker Jolly Cola som också är danskt.
Tuborg var typiskt arbetarklass. Efter den ofattbara nationella tragedi som inträffade i slutet av artonhundratalet (ölskatten infördes) fick många småbryggerier problem. Därför slöt de sig samman i en bryggeriförening där Tuborg var ledande. Tuborg fick därför en lite av en kooperativ stämpel. Jag tror att Tuborg och Carlsberg redan hade fusionerat när boken skrevs men varumärkena var då tydligt inpräglade. Tuborg riktar sig till studenter och arbetare - Carlsberg till medelklassen.
Internationellt sett är Tuborg mycket större i Ryssland och öststaterna medan Carlsberg är ledande i västvärlden.
Vem vill inte se så häftigt nonchalant ut när man bärs ut ur fabriken? Killen skiter bevisligen i såväl polisen som sina lungor. Vilken hjälte. Jag önskar att jag kunde göra det förra och inte bara det senare.
Lite Gilbert Shelton(Freak Brothers)-stuk på stilen också, eller hur? Det var väl tidstypiskt, antar jag.
Skicka en kommentar