torsdag 5 februari 2009

De gör inte såna skämttidningar längre.

Ungefär så här minns jag att alla lustiga tidningar såg ut när jag som liten stod och bläddrade bland serietidningarna på Domus. Mycket kvinnor med tuttar och män med lystet uppspärrade ögon. Hemmafruar som ligger med hantverkare, direktörer med cigarrer bredvid kortkjolade sekreterare och grannar som spanar lystet på varann i gillestugan. Och givetvis den urgamla manliga drömmen om damer som glider runt utan kläder och könsbehåring i vad som av allt att döma är hennes egen trädgård, alltmedan nån sorts fakir lägligt spelar ormtjusarvisor.

Det verkar ha varit en synnerligen promiskuös tid.Och mitt i dessa tabubrott, denna nakenhet, detta nerrivande av slöjorna som omgett sexualiteten, mitt i denna till porr gränsande skämtlystenhet, så kunde man döpa en skämttidning till nåt så urbota töntigt som "Nya Skratte".

Skratte? Kalle Ankas fjärde brorson? Eller är det ett tillmäle (jfr blatte)? Nu ska du få på nöten, din jäkla skratte?

Man hade så gärna velat se in i hjärnan - eller motsvarande - hos han som skapade kulturmagasinet Nya Skratte. Troligtvis dog han dock när han, pga bristande förståndsgåvor, förväxlade en skrivbordsstol med ett rostigt spett.

17 kommentarer:

David sa...

NYA Skratte heter den faktiskt!

Markus Klinton sa...

t o m Nya Skratte - ett svenskt skämt

Donny Hedlund sa...

2 kr för stor humor. Idag hade det varit ett riktigt jäkla kap.

Frank Bonnevie sa...

Jag kan bara säga att jaq aldrig fann de där blaskorna särdeles roliga. Men för en pojke i de nedersta tonåren så fick de i stället fylla en annan funktion. Hur otroligt det än låter några decennier senare i mitt liv.

Anonym sa...

Om jag minns rätt hette den mest populära när jag var liten "En rolig halvtimme". Om man fick ut av köpet vad titeln lovade minns jag dock inte.

Magnus Palmgren sa...

Det var ju så förbjudet med med såna tidningar förr.

Anders sa...

Sjukt nog tror jag att Slitz har tagit vid där "Nya Skratte" slutade. I alla fall när jag bläddrade i ett nummer häromåret. Där fanns det serierutor med nakna damer i samma stil och humor som gick ut på att damen blev ertappad av rörmokaren och annat.

RvS sa...

Ja, En rolig halvtimme fanns också.

"8 sidor roligare" är ju helt underbart kul!

Åke Forsmark sa...

Jag minns bara mycket vagt "Skratte". Jag tror inte att den kom ut i så många nummer. Den största tidningen i den här genren hette som sagt var "En rolig halvtimme" och den utmanades framförallt av "Helgarv". Det var kanske lite glest mellan skratten men vi var så svältfödda att vi tog vad som helst.

Anonym sa...

När jag bara var en liten grabbhalva lyckades jag övertala min kära mor att köpa ett ex av en såndär blaska, men jag minns inte riktigt vad den hette. "Svenska skämt"? Jag har för mig att det var Svenska-någonting i varje fall.

På omslagen brukade det i varje fall stå (i hänvisning till en tävling inne i tidningen) "Vinn en miljoooon!".

I själva verket var högsta vinsten en trisslott, men vann man den så kunde man ju vinna en miljon, så var tydligen tankegången på redaktionen.

Bra tidningen för övrigt, fast den kändes 30 år gammal (figurerna, som oftast var hemmafruar eller dörrknackare, kallade varandra "lilla fröken" och "direktörn" osv).

/Johnny Dungeon

Åke Forsmark sa...

De här tidningarna var tämligen populära på skolorna och min far som var lärare beslagtog ett par stycken (lärare fick göra sånt på den tiden) och tog hem dem för att läsa. Så på så sätt fick jag tag på dem. Efter ett tag så försvann nyhetens behag så då blev jag tvungen att inhandla dem själv.

RvS sa...

Minns svagt att antingen "halvtimmen" eller Helgarv fanns att köpa på 7-Eleven. Men minns att jag, tror jag, köpte tidningen Plop! istället.

Sven sa...

Jag kom ihåg En rolig halvtimme. Den var sanslös, med nakna kvinnobröst och fräckisar på varje sida. Den säger mycket om den generation män....som jag tillhör(född 55)

Nils sa...

Min farfar (född 15) hade En rolig halvtimma hemma. Jag läste den mycket som barn. Var tvungen att nostalgigoogla och upptäckte att En rolig halvtimma uppenbarligen hade en lång, sexskämtsfri, förhistoria. 1935 lät skämten så här:

— Nå, vet du, vad höjden av höghet är?

— Nej, det vet jag inte.

— Jo, det är, när en hög person med hög röst sjunger högt i Eiffeltornet.

Länk

Anonym sa...

Av ett spett? Järnspett använder man väl för att spräcka grenar och riva upp rötter? Och dog han inte på nationaldagen ??? Seriöst vem var Sahel Kazemi????

1800-tals skämtpamfletter oxå???

Kalle Lind sa...

Anonym (den siste): gratulerar! Du har skrivit den konstigaste kommentaren här nånsin! Segern är din!

Fisch sa...

ahr för mig att det fanns en snarlik tidning, eller efterföljare på tidigt 80-tal som hette "bästisar". Jag minns att jag försökte få min veckoliga lördagsgodis-tidning utbytt från fantastiska fyran till denna. Min mamma var inte helt med på den idén