fredag 6 februari 2009

Tack för sist gamle skämtare.

Ett av skälen att jag gärna gräver ner mej i gammal nöjeshistoria är chifferaspekten; att förstå varför nån skrattade åt Fridolf Rhudin eller Ludde Gentzel är som att lösa ett korsord. Man måste förstå tidsandan, härleda referenserna, tolka de underliggande signalerna.

På vägen till ett svar inbillar jag mej att man kan få en viss förståelse för mänskligheten av igår - och idag.På nätterna ligger jag och funderar på den gamle revykungen Björn Hodells minnesbok "Tack för sist gamle skämtare" (för mej är det fullkomligt omöjligt att inte köpa en bok med den titeln). Hodell skriver om det tidiga nittonhundratalets svenska revyscen, där den store kungen hette Emil Norlander och möjligtvis är bevarad för eftervärlden genom Anderssonskans Kalle.

Norlanders revyer hade nåt slags röd tråd och innehöll ett menageri av stockholmspersonligheter: munkbromadammer, poliskonstaplar, sumprunkare, ölutkörare, Fia Jansson, Amanda Lundbom och Karlsson - han som lägger ner rör. Enligt Hodell höll sej Norlander mestadels inom "det smakliga". Och det är då här mitt intresse väcks. Vad ansåg Hodell för sin del var smakligt och inte?

Hodell skrev sin bok 1947. Han reagerar häftigt på osmakligheterna hos Norlanders samtida konkurrenter:

med stortextade rubriker avslöjade de det hemska innehållet - "Rusiga Laban", "Bilåkra-Frasse", "Den älskogskranka byxsömmerskan", "Lösflätan eller var har du vatt i natt". Under av dumhet och råhet.

1947 ansågs alltså titeln "Bilåkra-Frasse" vara dum och rå. 2009 är den bara obegriplig.

Även somliga Norlander-titlar "tangerade det mindre smakliga": "Tokiga Amelie" och "Spasmiga Wahlund" passar inte det hodellska kravet på känslighet.

Man undrar för sej själv vad Hodell skulle tyckt om titlar och bloggar som "Fittstim", "Grötbögen" och "Bokhora".

Det känns som att det ligger nåt och puttrar under ytan här. "Tokig" måste ha haft en mer klinisk betydelse, typ "sinnessjuk". "Spasmig" signalerade gissningsvis cerebral pares. Och en älskogskrank kvinna med tillgång till byxor kan troligen hitta på en hel del osmakligheter.

Det är inte bara det att ribban höjts 2009; signalerna ser drastiskt annorlunda ut. Vi läser inte in snusk när det inte säjs rakt ut, eftersom vi lever i en tid när man får säja det rakt ut. För 1961 års publik betydde fjädern som simmar på ytan i "Änglar, finns dom?" att Christina Schollin förlorat sin mödom. För 2009 års publik betyder det att en fjäder simmar på ytan.

Så går alltså tankearbetet när man läser revyhistoria istället för att sköta sitt jobb. Man famlar i mörkret efter nåt igenkännbart att hålla fast vid, gissar sej fram och kan till slut kanske ringa in vilka attityder som präglade ett äldre samhälle.

Och just när man tror sej ha knäckt en nöt, framhåller Hodell följande vits som ett exempel på kvickhet och god smak:

Fast han har så framstående plats är den dock så ringa, att han jämt måste stampa på klockan.

Och så måste man börja om igen med samma fråga: vad fan menar karln?

16 kommentarer:

Anonym sa...

"Stampa på" = pantsätta, lämna in på pantbanken. Han hade inte så goda inkomster, alltså.

Anonym sa...

Och "att ta någonting till stampen" är en annan term för "att pantsätta någonting".

Anonym sa...

Att KL vet vad "stampa på" betyder tar jag för självklart. Men vad är det som gör det hela till en vits? Sambandet jag ser är ringa <-> klockan, men själva kvickheten undgår mig helt ändå.

Anonym sa...

Det Kalle gör här är att på ett modernt (nåja) vis göra samma sak som konstvetarna när de analyserar vad olika gamla målningar betyder. Typ vad röd färg eller en bägare betyder på ett 1600-talsporträtt, eller att nån står vänd åt höger i en gammal kyrkmålning betyder att påven just läst Psaltaren. Alla på 1200-talet begrep, nuförtiden nästan ingen.

Anden sa...

Såvitt jag kan se finns det inga inlägg om Sten Broman. En stilla önskan här och nu om denna anekdotkung!

Anden sa...

Ett tillägg till din biografilista: "Sten Broman : en man med kontrapunkter"

Anonym sa...

Underbart inlägg!
"För 1961 års publik betydde fjädern som simmar på ytan i "Änglar, finns dom?" att Christina Schollin förlorat sin mödom. För 2009 års publik betyder det att en fjäder simmar på ytan."

Det är lite synd att symbolismen gått så förlorad idag. Jag undrar om man inte fördummas av att genast fatta alla budskap som sänds ut. En fjäder på en vattenyta till ex kräver väl ändå lite tankeverksamhet?

Anonym sa...

Apropå signaler i filmer finns ju också det klassiska tåget som åker in i en tunnel.

Kanske finns en mer bondsk variant av detta när någon kastar in en prinskorv i ett garage som en referens till att det "lösaktiga fruntimret" och konfirmanden fick till det...

Anonym sa...

Apropå signaler i filmer finns ju också det klassiska tåget som åker in i en tunnel.

Kanske finns en mer bondsk variant av detta när någon kastar in en prinskorv i ett garage som en referens till att det "lösaktiga fruntimret" och konfirmanden fick till det...

Oskar Forsgren sa...

Någonting med dubeltydigheten i "ringa"?

John Eje Thelin sa...

Är Björn Hodell släkt med poeten Åke Hodell, möjligen?

Kalle Lind sa...

John Eje Thelin: Björn Hodell var far till poeten, stridspiloten, excentrikern och ljudpionjären Åke Hodell. Han var f.ö. också brorson till Frans Hodell, mannen som bl.a. gav oss lustspelet "Andersson, Pettersson och Lundström" och redigerade Söndags-Nisse tillsammans med Hasse Z (pappa till Kar de Mumma, i sin tur pappa till Carl Z, i sin tur Birgitta Andersson gamla ligg).

Allt hänger ihop.

Anonym sa...

Att förklara ett skämt är förstås att förstöra det, men naturligtvis handlar det om dubbelbetydelser av ringa, stampa och klocka (som kan vara kyrkklockor som rings eller i detta fall troligen en rova som man pantsätter).

Handlade skämtet om en klockare? I så fall tycker jag det var ganska kul..

dr. No sa...

Jag trodde inte du hade något jobb? Det har du sagt förr!

Till stöd för tolkandet i den symbolistiska djungeln kanske följande kan vara till nytta:

http://books.google.com/books?id=4TQGAAAAQAAJ&pg=PR5&hl=sv

Ett måste för alla konsthistoriker av rang, eller nå't.

Kalle Lind sa...

Anonym: nej, skämtet handlade inte om en klockare utan en anti-militarist. Begripligare?

Hampus Eckerman sa...

Nääää, jag som sett "Änglar finns dom" och aldrig ens SETT fjädern! Nu måste jag helt enkelt försöka få tag på rullen och försöka hitta den där fjädern.