Ett av dom Hej domstol!-inslag jag helst minns är den långa, namnstinna spekulationen om vem som egentligen låg med vem i Tältprojektet. Det är mej en djupt känd glädje att ägna minuter av public service-tid åt toksmala resonemang.
Lärde sej en enda av den förmodade publiken av sjuttonåringar vem den gamle saxofonisten Christer Boustedt är, så kan man t.o.m. beteckna inslaget som infotainment.
Upprinnelsen kom utifrån Marianne Lindberg De Geer-dokumentären "Jag tänker på mig själv och vänstern", i vilken hon intervjuade gamla reskamrater från Tältprojektet 77 om den där Magiska Sommaren då ett gäng fria teatergrupper och lösa frifräsare inom vänsterkulturen åkte land och rike runt med en fyra timmars pjäs om den svenska arbetarrörelsens uppgång (=den socialistiska väckelsen på 1880-talet) och fall (=sosserevisionisternas svek mot den sanna socialismen).
Michael Segerström var med och ville gärna - av uppenbara orsaker - minnas "knullandet":
Detta var innan AIDS tid. Alla knullade som kaniner med varandra.
Detta späddes sen på med att filmen om Tältprojektet (Tältet - vem tillhör historien?") släpptes på dvd. Som film betraktad värdelös; man önskar en dokumentation av det storslagna musikteaterprojektet och får istället 1977 års samhällsanalys utifrån innehållet i pjäsen. Istället för storslagna körer, dekorer och masscener (som det ju faktiskt rörde sej om), får man tidstypiska bilder på sparkade jobbare i blåställ och fabriker i motljus, som försöker vara en förlängning av dom resonemang som förs i själva föreställningen.
Men Sven Wollter är så klart med i det nyinspelade extramaterialet. Han ville också gärna dra sej köttsvärdsrastandet till minnes:
Sen var det en massa intriger inom kärleksbranschen och man visste ibland inte vem som sov i vilken husvagn och såna saker. Men vad var att vänta?
Utifrån detta försökte vi sen lägga ett pussel. Vi visste att Anki Rahlskog (a.k.a. Gudrun i Kurt Olsson) och Hasse Mosesson (nyss sparkad från På spåret eftersom han är så förknippad med ICA-Stig) var ihop under Nationalteatern-åren.
Och likaså Med Reventberg (Undis i Ronja Rövardotter) och Hans Wiktorsson (Arne i Kurt Olsson).
Och Sonja Lund – mamma till Regina – dejtade Håkan Wennberg, som sedermera regisserade det mesta Kurt Olsson-relaterat.
I övrigt var fältet fritt för spekulationer. Nog tänds en särskild glimt i Wollters ögon när han pratar om Eva Remaeus? Kan man tänka sej att Totta Näslund gick fram som en jordfräs? Valde han i så fall bland sina egna – göteborgstjejerna i Nationalteatern – eller tog han tillfället i akt att kolla upp vad skånska Musikteatergruppen Oktober eller stockholmska Narren hade att erbjuda?
För säkerhets skull ringde Ola upp Michael Segerström för att dubbelkolla. Denne ville, av skäl vi aldrig får reda på, inte riktigt medverka. Och då gav Ola honom ändå chansen att bara svara med tystnader och harklingar.
Inslaget mynnade i alla fall ut i en sång med text av undertecknad. Valle komponerade, och petade in den vackra moogslingan från föreställningens "Vi äro tusenden" som mellanspel.
Det här är humor för mej. Pyttepyttesmalt, kvasiakademiskt och helt klart integritetskränkande.
Vem låg med vem i Tältprojektet?
Vem låg med vem under tältet och täcket?
Vem kopplade skamgrepp på Björn Granath?
Och för vem gick Totta Näslund ner i spagat?
I varje liten husvagn längs med hela Sveriges land
Låg det några proggare och pillade på varann
I en jättelik härva ifrån Ystad och opp
låg Per Eggers och Johannes Brost med fanan i topp
Michael Segerström såg sej som en kåt kanin på fältet
när han reste upp masten och stagade upp tältet
Ämnet för projektet var arbetarrörelsen
och man arbetade och rörde på sej under förförelsen
Vem låg med vem i Tältprojektet?
Vem låg med vem under tältet och täcket?
Med vem delade Christer Boustedt den djuriska fröjden?
Och vem tog på Sven Wollter så han rosslade i höjden?
Det kan vara svårt att hålla reda på var amorös intrig
men vi vet att Kurtan-Gudrun ofta låg med ICA-Stig
och Kurtan-Arne hade Ronja-Undis som sin flamma
och han som skrev Kurtan låg med Regina Lunds mamma
Men i övrigt så kan vi faktiskt bara spekulera
med vem som Fem myror-Eva kopulera
Och vi kan bara gissa vem Uffe Dageby
fick att skrika av vällust och stöna och gny
Vem låg med vem i Tältprojektet?
Vem låg med vem under tältet och täcket?
Vem tog på Marianne Lindberg, alltså senare De Geer?
Och på vem gick vem i Nationalteatern ner?
måndag 19 november 2007
Vem låg med vem i Tältprojektet?
Etiketter:
gubbar,
hej domstol,
lustigheter,
progg,
sven wollter,
tanter
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Det är sant. Det inslaget var faktiskt helt fantastiskt. Men du, ev. kopplingar här till Kåldolmar och Kalsipper-projektet (mer djupgående än att Nationalteatern stod bakom)? Det vore helt klart med skräckblandad förtjusning jag skulle läsa de ev. snaskigheter som kunde tänkas ligga bakom min barndoms mest spelade LP-skiva. Om inte annat kanske det går att dra freudianska tolkningar av det faktum att Yllet hela tiden får bära runt på den gamla gubben (fadersgestalten? Barndomen? Manligheten?) Ja jag vet inte! Möjligheterna tycks oändliga.
Jag minns Hej Progg som ett av de bästa inslagen i Hej Domstol (jag lyssade på alla avsnitt från hösten 04 fram tills att programet las ner). Jag håller också helt med om att god humor bör vara pyttepyttesmal, kvasiakademisk och integritetskränkande. När jag väl har chansen vill jag också tillägga att min mamma såg Tältprojektet när det begav sig.
Jag minns sommaren 1977 då cirkustältet restes på en grusplan i närheten av vattnet och med pukor och trumpeter förkunnade att Tältprojeketet är här. För mig är det den dramatiska och musikaliska vänsterpolitiserade sista jordbävningsbrakande dödsryckning, innan den dåvarande Svenska Arbetsgivarföreningen, genom att ta hand om det uppväxande släktet kunde mynta begreppet ”Satsa på dig själv”, och få genomslag för det.
Jag kommer ihåg att jag skrev en recension av projektet i ett egenhändigt stencilerat tryckalster och nynnade ”Vi äro tusenden…” …eller falskeligen tjöt i falsett ”Aldrig mera krig!”. Hjalmar Branting blev mannen som förrådde revolutionen och därmed arbetarklassen genom att komma överens om allmän rösträtt för män (1918) och kvinnor (1921) med liberalerna.
”Vi vill ha bröd, vi vill ha potatis…” sjöngs för att illustrera hungerkravallerna 1917, det som skulle ha lett till revolutionen om inte den mustaschprydde socialdemokratiske ikonen kommit emellan.
Och nu?
Var Sven Wollter väldigt förtjust i Eva Remeus, hon från Fyra elefanter är färre än fem myror”? ICA-Stig (Hans Mosesson), som blivit portad från På Spåret, vem och hur många låg han med under turnén? Visste de överhuvudtaget vilken säng man hamnade i, eller vem man bunkrade ihop sig med nästkommande natt? Tältprojektet har blivit ett vänsterpippande (om de nu inte var så att de pippade både till vänster och HÖGER).
Lite tragiskt är det nog att 70-talets proggmanifestation reducerats till vem som låg med vem. Alla var väl med – utom Henric Holmberg. Det finns nog ingen som stått så rak och oförvitlig med fasta åsikter, vare sig det var i Musikteatergruppen Oktober för så många år sedan, eller idag på Göteborgs stadsteater. Nä – Henric Holmberg bytte inte säng och partner, definitivt inte till höger, och inte ens till vänster heller.
Bernhard
PS. Vad Henric Holmberg gjorde, eller inte gjorde på icke speltid, har jag ingen aning om. Jag vet inte ens om tältprojektet reducerats till "vem som rullade med vem i sänghalmen" i det allmänna medvetandet idag. Dock såg jag föreställningen - 2 ggr. DS.
Det här är ju ett typexempel på hur borgerliga krafter alltid försöker förminska det som känns hotfullt, d.v.s. sanningen, att kapitalet fötrycker och suger ut arbetarklassen. Ägaren till denna blogg försöker alltså reducera projektet till vem som knullade med vem, inget nytt under solen. Detsamma skulle kunna sägas omvänt - vem knullar vem i bolagens styrelserum? Men nog om det nu. För den som ser de 78 mintrarna, ni får sanningen i svart och vitt, presenterad på ett mycket starkt och illustrativt sätt. Gör sen vad ni finner vara rätt.
Skicka en kommentar