onsdag 28 oktober 2009

Proggiga barnböcker del 42: Tror dom vuxna vi barn inte tänker på det?

Ordfront förlag lever idag i högönsklig välmåga och ger ut ett mestadels läsvärt månadsmagasin. Förlaget startade - vad trodde ni - i ett kollektiv i Småland tidigt sjuttital, och bland de första titlarna hittar vi barnboken "Vad händer i Grekland?" ("en enkel och konkret barnbok om fascistjuntans tortyr och folkets motstånd") och "Albanien" ("en faktarik bok om det albanska folkets kamp för befrielse och det revolutionära uppbygget av Albanien").

Förlagets trettonde titel hette "Tror dom vuxna vi barn inte tänker på det?" och är i traditionell mening ingen barnbok. Det är istället en bok AV ett barn FÖR ... ja, vem som nu vill ta del av ett barns tankar om de världspolitiska skeendena.

Barnet heter Jocke och teckningarna säjs han ha producerat mellan 8 och 11 års ålder. Att teckningarna är gjorda av ett barn låter rimligt, liksom formuleringarna. En del av innehållet kan han - och nu spekulerar jag - ha fått hjälp på traven med. Det är en världstolkning som till punkt och pricka överensstämmer med dåtidens tongivande men fåtaliga svenska kinavänsters.Jocke förklarar ibland varför teckningarna ser ut som de gör och säjer sej bl.a. vara inspirerad av grotesksatirikern Lasse Hillersberg och Aftonbladets karikatyrnestor EWK. Jag är den siste att ta ordet "lillgammal" i min mun - jag lyssnade på Edvard Persson som sjuåring - men samtidigt kan jag inte komma på nåt annat.Misstankar föreligger alltså att Jocke blivit en smula uppmuntrad/ledd/styrd/indoktrinerad av vuxna socialister omkring sej. Handen på hjärtat och raljerandet åt sidan: jag håller inte det för omöjligt att det är ett barns äkta, ärligt menade tankar vi tar del av. I ett starkt politiserat samhälle med tillgång till doktrinära lättfattliga skrifter och en teve som gärna uppehåller sej vid verkligheten, var det så klart möjligt för en åttaåring att skaffa sej en renlärig maoistisk världsåskådning.

Men här och var får man trots allt en hint om att Jocke fått en viss ideologisk vägledning hemifrån.Barn reagerar spontant på vad de uppfattar som orättvisor och man ska vara född Staël von Holstein för att inte gå med på att världen är orättvis. Det är dock inte alla åttaåringar som också formulerar en utopi:Kopplingen barn-vapen tillhör f.ö. inte vietnamvänsterns allra smakfullaste inslag (jag minns spontant Knutna nävars vaggvisa med raderna "dom kommer att sätta gevär i dina händer/ Ta det och lär dig riktigt allt militärt"):Jockes solidaritet inskränker sej inte bara till barn i krigshärdar, utan också till de strejkande gruvarbetarna i Sverige som förtrycks av LO-ordförande Arne Geijer och industriminister Krister Wickman (som förvisso inte var några vänner av dåtidens vilda strejker):"Tror dom vuxna vi barn inte tänker på det?" är, kan man säja, en ganska inaktuell bok 2009. Jag gissar att få saknar tiden när såna här böcker faktiskt gavs ut, men i vanlig ordning öppnas ett fascinerande titthål in i en tid så nära och så avlägsen.

45 kommentarer:

babylemonade sa...

Varför är Jan Myrdal en myra? Och varför jagas han av en austronaut? Jag är alldeles för dåligt insatt i pajasvänsterns upptåg.

David sa...

Gissar att Myrdal är en myra pga att han heter Myrdal i efternamn. Man kanske måste vara barn eller göteborgare för att koppla det direkt....

Play It Again Rod sa...

Intressant med de lite halvantisemitiska vibbarna ungen har fått med. Det amerikanska planet har Davidsstjärnor och Nixon/spindel-figuren ser ut som en vanlig nidbild av den onda kapitalisten/juden.

Simon F. sa...

För att se det minsta spår av antisemitism i boken så måste man nog vara en konspirationsteoretiker av det knäppare slaget. De sexuddiga stjärnorna på planet har nog mest att göra med att det för barn är lättare att rita sex- än femuddiga stjärnor. Och spindeln beror väl på att många tycker att spindlar är otäcka och alla tänkande människor tycker att kapitalister är otäcka. Hur man får det att handla om judar är faktiskt helt obegripligt.

Nog för att den här boken är synnerligen märklig men inte fan finns där någon antisemitism.

suzanne d sa...

Det där Simon F säger om sexuddiga stjärnor tycker jag faktiskt verkar helt rimligt. Jag vill minnas att det var så många av mina klasskamrater ritade vanliga stjärnor -- såväl på himlen som i julgranar.

Själv var jag dock ganska duktig att rita femuddigt, om jag får skryta lite.

Kalle Lind sa...

Play It Again Rod/ Simon F: ja, antisemitiskt vägrar jag att gå med på. Eventuellt Israelkritiskt. En åttaåring med rättvisepatos har troligen inte den sortens rastänkande. På det hela taget anser jag palestinavänners påstådda antisemitism vara ytterst överdriven - det ÄR skillnad på folk och stater - och jag tror inte att åttaårige Jocke tänkte i termer av "onda judar". F.ö. har Simon F nog rätt i att stjärnorna blott ska föreställa stjärnor.

Madame Berg sa...

Hm, reagerade också på Davids-stjärnorna, men Simons kommentar fick även mig att minnas hur man ritade, innan man snitsade till tekniken och kunde göra "Betlehems-stjärnor" (fyra uddar, påminner om ett kors och ritades med fördel över Maria, Josef och krubban).

Karl sa...

Den som inte ser att Nixon-bilden skulle kunna vara hämtad från ett sämre nummer av Der Stürmer är ju mer än lovligt naiv.

Sen tror inte jag heller att den åttaårige författaren själv var antisemit. Men det fanns väl vuxna runt honom som i större eller mindre utsträckning hjälpte till med boken.

Anonym sa...

Han hade inga problem att få till femuddiga stjärnonr på Nixonkarikatyren...

Kalle Lind sa...

Karl: fast Nixon var väl inte jude? Hur kan en nidbild av en icke-jude vara antisemitisk?

Okej - låt oss köpa att det är davidsstjärnor på flygplanet (jag missuppfattade faktiskt när jag läste kommentaren tidigare idag och trodde att stjärnorna på Nixons hatt åsyftades, dvs stjärnbanersstjärnorna). Är det verkligen antisemitiskt att påstå att USA och Israel samarbetar? Är det inte hårda fakta, oavsett om grabben är åtta eller tretti?

F.ö. undrar jag vad som skiljer ett sämre nummer av Der Stürmer från ett bättre.

petter sa...

De tre strecken på flygplanet antyder att det är USA det handlar om, då de ingår i nationssymbolen på amerikanska stridsflygplan.

Karl sa...

Kalle Lind: Antisemitismen ligger inte i att just Nixon avbildas utan i (ett medvetet eller omedvetet) anknytande till traditionella antisemitiska uttryck.

Vad gäller Der Stürmer så är jag verkligen ingen expert på vedervärdiga tidskrifter från nazitiden, men jag förmodar att även där kunde judekarikatyrerna ritas med större eller mindre stilistisk finess. Dock är det ju olyckligt att uttrycka det som ett "bättre" nummer, det har du helt rätt i.

Pidde sa...

Jag var 8-11 år på 70-talet. Alla som var 8-11 år på 70-talet vet att när pojkar som var 8-11 år fick papper och penna i händerna, så ritade vi det tuffaste vi visste. Phantomplan som sprutade missiler och grejor hejvilt åt alla håll. Jättestora explosioner. Cowboys som slogs med de tre musketörerna och amerikanska marinkårssoldater. För oss som var 8-11 år på 70-talet var Amerika världens bästa land och där hade alla tuffa namn. Typ Ben Murphy.
Ingen ritade onda flygplan med dollartecken på. Dessutom var ju dollartecken snygga. Och vi hade ingen aning om att man inte fick tycka om Amerika i vissa kretsar.
En pojke på 8-11 år som gjort teckningar som i denna bok hade antagligen varit en väldigt ensam pojke. En sådan som inte fick titta på amerikanska TV-program. Som Pontus. Ett par gånger kom Pontus på besök. Rättare sagt, hans föräldrar, som bjöds på fest hos oss. De hade Pontus med sig. Då kunde de inte hindra Pontus från att titta på TV med mig. "Får du titta på det?" brukade han fråga. Jag fick inte titta på allt, men visst fick jag se på fredagsdeckaren. Hans mor brukade se bekymrad ut vid frukostbordet morgonen därpå, då Pontus in i minsta detalj redogjorde för innehållet i de amerikanska TV-program vi tittat på.
I 20-årsåldern sa Pontus upp bekantskapen med sina föräldrar och flyttade till annan ort. Jag tror han blev bankman. Jag har inte sett honom sedan han var 8-11 år.
Just det, han fick inte lov att lyssna på KISS och läsa mina serietidningar. Mitt pojkrum var en guldgruva för honom.
...Vart ville jag komma med detta?

Kalle Lind sa...

Karl: nja, fast nu blir jag intresserad här. "Traditionella antisemitiska uttryck"? Hakkors? Stars and stripes? Spindlar? Kniv och gaffel? Hårig tunga? Jag kan gå med på "traditionella KARIKERANDE uttryck" eller "traditionella uttryck i syfte att bespotta någon", men exakt var hatet mot en specifik folkgrupp kommer in övergår mitt förstånd.

Ja, det är en karikatyr av en imperialist, en politisk skurk, en världsledare, och absolut, vid samma tid (och många andra tider) fanns också politiska skurkar av judisk börd som också karikerades, men nånstans på vägen devalveras begreppet "antisemitism" till att betyda "grovhugget hån" i största allmänhet.

Pidde: bra fråga. Jag tror f.ö. inte att din minnesbild är applicerbar på alla barn i alla sociala sammanhang; mitt dagis var t.ex. väldigt vänsterorienterat och där hade ingen unge blivit mobbad för ett politiskt intresse (om det inte var ett högerpolitiskt intresse). Det fanns nog andra brådmogna barn vars föräldrar citerade Myrdal som Jocke kunde ty sej till.

Simon F. sa...

Nåja. När jag var liten grabb på 80-talet så såg jag också på amerikanska tv-serier och filmer och uppskattade dem mycket. Men t.o.m som barn så hade jag en grundläggande förmåga att skilja på fantasi och verklighet. Hur underhållande amerikanska actionfilmer än kunde vara så visste jag att i verkligheten så ledde Reagan ett ondskans imperium som mördade och torterade människor runt om i världen. Min världsbild som barn var inte särskilt annorlunda än Jockes. Detta trots att jag konsumerade amerikansk kultur i stora mängder och aldrig någonsin sett en enda proggare (såna fanns väl inte på 80-talet?).

Min erfarenhet säger mig att för att man som barn ska bli socialist så räcker det långt med att växa upp i ett arbetarhem och vara nyfiken på omvärlden.

Lukas sa...

Boken i fråga tycks i högsta grad orkestrerad av någon föräldraperson. Det hindrar dock inte anklagelserna om antisemitism från att vara fullständigt löjeväckande. Att göra sig lustig över Nixons näsa innebär inte antisemitism, lika lite som de karikatyrer som avbildade Palmes krokiga proboscis gör det. Det är ju nämligen så att näsan utgör människans mest tacksamma organ att karikera, så att anklaga var överdriven näsa för att vara antisemitisk är att grovt missa målet. Man hade kunnat anklaga proisraelerna för att vädra antisemitism överallt, men själva vädrandet är nog något man bör avhålla sig från att illustrera...

Anonym sa...

Nixons hippiekalufs liknar kindlockarna på klassiska karikatyrjudar. Spindeln är även den ett vanligt inslag i bilder som visar hur judar styr världen (är den här bilden okänd?). Det bombfällande planet är prytt med davidsstjärnor. Prästen som hackar på näven liknar också en judekarikatyr med sina svarta ögon, långa rock och bredbrättade hatt. Det kan inte ens korset i hans hand ändra på.
Det är ingen tvekan om att teckningarna är inspirerade av klassiska antisemitiska propagandabilder. Det gör inte nödvändigtvis pojken till antisemit, men att det fanns (och finns) antisemiter inom palestinavänstern är väl ingen nyhet?

Lukas sa...

Fick du just... fick du just det faktum att en präst avbildas i lång svart rock att framstå som antisemitiskt? Whoah.

Anonym sa...

>Lukas

Brukar svenska präster se ut så här?

Visst har han en prästelva och ett kors, men han har också väl tilltagen näsa och synnerligen mörka ögon. Ta en titt i En jude är en jude är en jude - representationer av 'juden' i svensk skämtpress omkring 1900-1930 av Lars M. Andersson, så kommer du att hitta många judar som avbildas just så. Jag säger inte att bilden nödvändigtvis är antisemitisk, men att den i stil och motiv påminner kraftigt om antisemtiska bilder kan väl inte ens du förneka? Samma sätt att karikera judar har också använts av Hillersberg som var en av den tecknande pojkens förebilder.

Lukas sa...

"Mörka ögon"? De tycks mig inte mörkare än, säg, den tyske soldatens eller Vikmans. Näsan är, som jag tidigare poängterat, en lättkarikerad kroppsdel.

Rörande spindeln som antisemitisk symbol: snart sagt varje mångbenad varelse har fått symbolisera konspirationer och girigt strävande efter inflytande, oavsett om det förnummits komma från judiskt, sovjetiskt eller annat håll (se till exempel den klassiska avbildningen av Standard Oil som en bläckfisk).

Feedback66 sa...

Antisemitism? Vafan, är ni dumma i huvudet? Isåfall är väl varje skämttecknare som någonsin ritat Nixon (som inte ens var jude, eller?) antisemit? En spaning ni kanske inte hört förut, men Nixon var ganska känd för hur hans näsa såg ut, om nu någon missat det.

Kalle Lind sa...

Hur gärna jag än vill framstå som en vingelpetter utan egentliga åsikter så måste jag här helt ställa mej på Lukas med fleras sida. Det blir en viss värdeinflation i begreppet "antisemitism" om karikatyrer av amerikanska presidenter, amerikanska flygplan och kristna präster beskylls för att vara antisemitiska.

Ja, pojken säjer sej vara inspirerad av Lasse Hillersberg. Ja, det finns en grupp hysterikor som gärna ville brännmärka honom som antisemit eftersom han, i en fyrtiårig satirproduktion, gjorde tiotalet karikatyrer av judar (israeliska ledare med rejäla mängder blod på sina händer, kan tilläggas). Men nej, jag har svårt att se att pojken ens skulle vara omedvetet antisemitisk i uttrycken.

Man måste kunna kritisera även ledare av judisk börd när de beter sej illa (Kissinger, Moshe Dayan och Nethanyahu var inte alltid snälla killar). Man måste kunna kritisera ledare av icke-judisk börd när de beter sej illa (Nixon var, även rent juridiskt, en skurk). Och man måste kunna karikera även en judisk näsa om den man karikerar råkar vara jude. För vad sysslar man annars med? Får inte en jude ha stor näsa? Vem är det då som är intolerant?

Jocke har ritat ett gäng naiva bilder, tydligt påverkade av (gissningsvis) sina föräldrars SKP-färgade världssyn. Ingen av teckningarna i boken tar upp Israel-frågan. Hade de gjort det så hade det antagligen inte varit förskönande. Men hur prilliga man än anser boken och tankarna bakom vara, så måste man för håken kunna kritisera en stat utan att genast stigmatiseras.

En far blev arg när sonen sa "Fascist!"
Han låste in sin pojke tills han lydde
och tog tillbaks och sa "förlåt" till sist.
Far släppte därvid ut den tvångsinsydde.
Far hade visat att han var fascist.
Han visste inte vad fascist betydde.

Nu uppstår frågan: visste sonen det?
Han skällde nästan alla för fascister.
Ett ord, så där i största allmänhet,
för att beteckna icke-kommunister.
Ett namn på folk som han som pesten skydde.
Han visste inte vad fascist betydde.

Det som förbryllade vår gosse var
att auktoritära våldstendenser
var något nytt i bilden av hans far.
Kan då ett ord ha såna konsekvenser?
Han sa det bara för att pappa snacka
som en förbannad slipsprydd borgarbracka.

Nåväl: tänk nu om fadern blev fascist
när sonen detta ord begynte skria?
Tänk om ett skällsord, som sin mening mist
blir självuppfyllande som profetia!

Den slutsats man kan dra av detta lyder:
man måste veta vad ens ord betyder

(Tage Danielsson)

LH sa...

Den påstådda "antisemitismen" bland svensk vänster är ju inget annat än ohederlig debatt-teknik. Man vill förknoppa kritik av Israelnationalismen med "antisemitism".

Simon F. sa...

Alltså, om man verkligen vill så kan man ju hitta antisemitism varhelst man vill. T.o.m. i karikatyrer av ickejudiska amerikanska presidenter.

Med samma logik som antisemitismjägarna här så skulle jag kunna säga att alla som ägnar sig åt antikommunism i själva verket är antisemiter. Det tidiga antikommunismen hade ju starka antisemitiska inslag (se exempelvis här) vilket ju alltså leder till att alla som kritiserar kommunister i själva verket kritiserar judar. Detta oavsett om den kommunist som blir kritiserad är jude eller inte. Ty själva kritiken av en kommunist anknyter ju till den antisemitiska traditionen av "judiska bolsjeviker". Vilket skulle bevisas.

Nej, något så enfaldigt skulle jag naturligtvis inte påstå. Men debatten här ligger på precis den nivån. Israellobbyn har tyvärr använt ordet antisemitism på ett sådant sätt att det förlorat varje mening. Den här bilden är väl inte ens att betrakta som satir längre.

geniet sa...

Klart man har rätt att kritisera israeler som beter sig illa. Men om man använder ett bildspråk hämtat från 30-talets tysklans för att göra det så är det lika illa som att använda en Tintin i Kongo-estetik för att kritisera Mugabe eller Idi Amin. Stereotypa bilder har i alla tider använts i propagandistiskt syfte för att brännmärka och avhumanisera hela folkslag. Något som i förlängningen gjort det lättare för gemene man att urskiljningslöst döda även helt oskyldiga representanter för det aktuella folkslaget.

I det här fallet är det som redan påpekats den sionistiska världskonspirationen man anspelar på. Judar styr USA, illuminatijudar styr världskapitalet och medierna, judarna dödade jesus o s v. Det här är inget nytt, utan flertusenåriga konspirationsteorier som fortsätter befläcka den svenska vänstern.

LH sa...

"I det här fallet är det som redan påpekats den sionistiska världskonspirationen man anspelar på"

Nej, det är det inte.
Sedan undrar jag om du och vissa andra i tråden (är antagligen samma person förresten) har nån koppling till någon fanatisk lobbygrupp i stil med "svensk israelinformatioN" eller liknande? De är väldigt aktiva på nätet, i högt rankade bloggar och på newsmill t ex.. Ditt sätt att skriva liknar en annan person som ränner runt på nätet och angriper inbillad antisemitism till höger och vänster.

Lukas sa...

Simon F: God poäng. Antisemitismens vänster- och sovjetfientliga toner utelämnas lägligt nog av bokens belackare. Varför? En inte allt för vågad slutsats är väl att den inte passar in i en personlig mytologi där var socialist i hemlighet planerar en pogrom.

Karl sa...

Jag är varken samma person som 'geniet' eller som den anonyme debattören högre upp, har absolut ingen koppling till någon pro-israelisk lobbygrupp och är för övrigt starkt kritisk till Israels säkerhetspolitik.

Men jag tycker ändå att det är anmärkningsvärt att så många (27 kommentarer, liksom) här blir så upprörda så fort anstrykningar av antisemitism i de här bilderna kommer på tal. Återigen; jag tror inte att den här åttaårige pojken var en galen antisemit som m.h.a. dolda budskap i sina bilder skulle avslöja världskonspirationen. Men jag står fast vid att jag anser att Nixon-karikatyren har inslag av klassisk antisemitisk propaganda. Därmed inte sagt att Nixon skulle vara jude eller något annat befängt; bara att bildspråket som används har en tveksam historia.

Kalle Lind sa...

Karl: nej nej NEJ! Med all respekt, men här blandas kåddarna ihop med morötterna. Bildspråket är KARIKATYRISKT. Man KARIKERAR, behånar, groteskifierar, förvrider och förvränger i syfte att få politiska eller komiska poänger. Ibland är det en jude man karikerar - han får då i regel en ganska stor näsa. Ibland är det en afrikan - han får då ganska stora läppar. För det mesta är det arier (detta eftersom de plägar styra världen) - de får då sina framträdande ansiktsdrag förvrängda och förstorade. Det kallas satir och har inget med judehat att göra.

Diskussionen här ovan gjorde att jag slog mej ner med just Hillersbergs "Brottas med grisar", ett dokument över den personförföljelse han utsattes för av främst DN efter att han, på någon annans initiativ, fått statlig garantilön för sitt livslånga konstnärskap. En grupp gaphalsar klippte metodiskt bort slutet av alla Hillersbergs utsagor och fick honom med rena falsifikat att framstå som rasist. Och då har han ritat kanske hundra bilder som hånar rasister, kanske tjugo som hånar Israel.

Hillersberg noterar bland klippen om honom hur samma förvrängda citat kastas runt i debatten, från kultursidesskribenter över till ledarsidan. Han påpekar inte minst hur så gott som samtliga av hans belackare hänvisar till Der Stürmer, en tidning som ytterst få väl rimligen har bläddrat i. Som av en slump har alla Hillersbergs fiender samma gamla naziskrift i tankarna när de bläddrar igenom hans tio Israelkritiska bilder.

Nej, Karl, bildspråket har ingen tveksam historia. Att arbeta med guilt by association-teknik har det däremot.

LH sa...

Jan gulliou skrev en gång angående Henrik Bachner, som har en tendens att läsa in "antisemitism" i allt och alla :

"Bachner har som huvudsyssla i livet att leta antisemitism och han kan finna den överallt. Om han så letade antisemitism bland pingvinerna i Antarktis skulle han finna vad han önskade, klara bevis. Fast pingvinerna sannolikt skulle tillhöra samma lömska variant som kolumnisterna i Aftonbladet, sådana som inte ärligt avslöjar sig själva"

Liknelsen passar väl in på en ansenlig del av Israelhögern, t ex de som fick spatt för några månader sedan och tog ställning mott Donald Boströms aftonbladetartikel. Mycket tal om "blood libels" som ingen egentligen visste något om innan de var vänliga att upplysa oss om deras existens..

Anders sa...

Hej!
Själv brukade jag när jag var liten rita börsdiagram, med små gubbar i hög hatt som strävade efter att komma till topparna. Konkurrensen var stenhård, kan jag säga. Och kalla inte mig indoktrinerad!
Vad jag egentligen vill är att fråga Kalle om han har kläm på en (ganska proggig) barnbok där frasen "Bajs bojs, sa folket. Då sprack bolaget", förekommer. Jag läste den när jag var liten, men minns inte vad den hette.

dr. No sa...

Kul att det är så mycket snack om antisemitism när symbolen för det yttersta onda i ikonografin hela tiden är hakkorset. Selektivt seende eller?

Att insinuera att en yttersta-vänsternunge på sjuttiotalet skulle ha läst der Stürmer är naturligtvis helt bizarrt, det också. Någonting måste ni ju ändå känna till om extremiströrelserna eller?!

Nåja, som vanligt nästan lika roligt att läsa kommentarerna som att läsa krönikan.

Karl sa...

dr. No: Jag har aldrig insinuerat att författaren skulle ha läst der Stürmer. Jag må ha ett selektivt seende men du läser i så fall än mer selektivt.

Kalle Lind sa...

Anders: boken heter Sagan om bolaget och är omskriven här:
http://kulturarbete.blogspot.com/2008/09/proggiga-barnbcker-del-26b-sagan-om.html

dr. No sa...

Karl: Förlåt. Hans Maoistföräldrar eller någon i deras "krets" (kollektiv?). Säkert troligare.

Är det inte en scen i Lukas Moodyssons "Tillsammans" där det sitter en luttrad SS-veteran turned ultrakommunist och lär barnen att teckna nidbilder av kommunister med sina gamla fronttidningar som förlaga?

Ja, nu får jag för mig att varje kollektiv upprätthöll åtminstone en prenumeration på "den Svenske". Tror jag har läst det någonstans. Typ på Wikipedia. Eller "en ding-ding värld".

Geniet sa...

Jag är inte samma person som någon annan än mig själv. Är inte heller ansluten till något, definitivt ingen lobby av något slag. Eller för den delen till något parti. Den enda förening jag betalar medlemskap till är den republikanska.

Däremot ser jag det som uppenbart att den svenska vänstern anti-israelengagemang är sprunget ur ett behov av att för sig själva legitimera nedärvd antisemitism. Argumentationen och bildspråket är likadant. Att använda hakkors i kombination med Israel är ett sätt att propagandistiskt förmiska förintelsen och antyda att Israelerna genom sitt beteende själva har blivit nazister.

Personligen stödjer jag Israels rätt till självförsvar. I en konflikt mellan en demokratisk stat och en gruppering som är demokratifientlig, religiöst betingad, rasistisk, homofobisk och kvinnofientlig så kommer jag alltid stödja den demokratiska staten. Sorry, men sån är jag.

Övervåld och civila dödsoffer är olyckligt, men bör skyllas på Hamas, Hizbollah m fl. Den enda vägen till fredlig samexistens i Mellanöstern är om Palestinierna lägger ner sina vapen. Om Israelerna i dagsläget skulle göra detsamma skulle de bli utplånade av sina grannar på mindre än ingen tid alls.

Petter B på Rostorp sa...

Mina föräldrar var maoister. Jag växte upp i kollektiv och rivningshus. Jag kunde mycket väl ha skrivit boken, den sammanfaller med min dåvarande världsbild och lillvuxenhet. Jag gick i 500 FNL-demonstrationer och firade jul på kinesiska ambassaden. Och jag kan med djup ärlighet berätta för alla konspirationsteoretiker att antisemitism INTE var något vänsterrörelsen fokuserade på i indoktrineringen av oss små. Enda gången jag hörde begreppet "judar" var när jag såg holocaust på teve. Inte ens Israel/Palestinafrågan var speciellt viktig i skuggan av alla krig i sydostasien. //En som träffade Jan Myrdal när han var liten - och ja - han såg lite ut som en myra, även jag gjorde den kopplingen

Feedback66 sa...

Geniet:
"den svenska vänstern anti-israelengagemang är sprunget ur ett behov av att för sig själva legitimera nedärvd antisemitism."
Vad är det du pratar om, egentligen? Vilken nedärvd antisemitism? Från vem har den fruktansvärda svenska vänstern ärvt den?

Karl sa...

dr. No: Måste man verkligen vara välbekant med hela upplagan av gamla fronttidningar för att ha ett hum om på vilket sätt nazisterna plägade avbilda exempelvis judar?

dr. No sa...

Karl: Jag fattar inte att detta kan bli en debatt över huvud taget. Det finns hur jävla många argument mot maoism som helst (inte minst Mao själv) - och säkert en hel jävla massa antisemiter. Men även dårar har rätt att frias från de mest absurda av anklagelser. Alla som inte tycker rätt kan inte vara antisemiter vettu - man kan ha åsikter som avviker från Johan Staël von Holsteins annars så normerande "det kommer aldrig bli lågkonjunktur"-kolumner i Metro utan att för den sakens skull behöva se ut som Edward Norton i American History X.

Fram med foliehattarna nu så ger vi oss ut och avslöjar ödlekonspirationen!

Karl sa...

dr. No: Jag trodde att jag hade gjort det tydligt att jag betraktar det som fullt möjligt att eventuella anstrykningar av judekarikatyr kan vara omedvetna. Om jag inte har lyckats så säger jag det väl igen: Jag anklagar ingen här, varken författaren eller vuxna i hans närhet, för att vara judehatare.

Och med det tror jag att jag drar mig ur diskussionen. Den leder knappast vidare, och vill inte härja vidare på rättshaveristiskt maner på min favoritblogg.

Feedback66 sa...

Karl:
"Sen tror inte jag heller att den åttaårige författaren själv var antisemit. Men det fanns väl vuxna runt honom som i större eller mindre utsträckning hjälpte till med boken."

"Jag anklagar ingen här, varken författaren eller vuxna i hans närhet, för att vara judehatare."

Hur ska du ha det egentligen? Så du har ändrat dig till slut? Men det är nog lika bra att du drar dig ur debatten, för du och de andra "genierna" har gjort bort er rejält.

Anonym sa...

Petter B på Rostorp: "... och firade jul på kinesiska ambassaden."

Men kineser firar ju inte jul. Fast ambassadfolk brukar ju se till att maximera antalet ledighetsdagar, iofs.

/Paul W

Unknown sa...

Jag vet att jag är sent ute, men ser ni inte att bilden på Nixon är inspirerad av klassiska bilder på Uncle Sam?
http://www.wired.com/images_blogs/photos/uncategorized/2007/07/16/uncle_sam_wants_you.jpg

Som Petter påpekar ser flygplanen ut som om ett barn försökt kopiera den amerikanska nationssymbolen men ritat en sexuddig stjärna i stället:
http://www.aerospaceweb.org/question/history/q0269.shtml

Eller är det verkligen någon som tror att det är klassisk antisemitisk propaganda att anklaga judarna för att ge pengar till Taiwan?

Nils Gustafsson sa...

Den här boken har jag i bokhyllan sen jag köpte den 1996 på Simrishamns bibliotek, där den inte hade varit utlånad sedan 1978. Den trillade ut häromdagen och då blev jag nyfiken på om du hade skrivit om den, för den är ju verkligen insane. Det hade du! Men jösses vilken haveridiskussion i kommentarfältet.