Bröderna Mats och Mikael Persson samlar - förmodligen fortfarande - på autografer. 1995 gav de ut en bok om sin samling. Inget konstigt med det. 170 sidor text om hur de skrivit till berömdheter eller antastat berömdheter eller kört hem till berömdheter och bett om en kråka. För säkerhets skull citeras samlarna Lasse Åberg och Lars-Gunnar Björklund, som för att motbevisa den läsare som rentav skulle kalla bröderna nördiga.
Bröderna verkar ha gott att säja om de flesta som de skrivit till och dykt på, men det finns undantag. Svarsbrevet från Sven Wernström - en av de frekvent återkommande gubbarna på den här bloggen - är de uppenbart purkna på: "Hans svar var ganska oförskämt. Bara för att vi inte exemplifierade med namn på en bok så fick vi detta svar."Och visst, den gamle barnagitatorn framstår ju inte som Kronér-trevlig, men det kan ha sina orsaker. Bröderna förklarar:
I vissa fall har vi inte läst någon bok av författarna vi skriver till och har då fått mer opersonliga svar. Rekordet slog nog författaren Sven Wernström som bland annat skrivit De rödas uppror. I brevet till honom skrev vi att vi tyckte hans böcker var bra. (Vi hade faktiskt läst en.)
Nu väljer bröderna att inte publicera sitt eget tiggarbrev till Wernström, men slår man ihop alla deras uppgifter borde det ha innehållit följande motsägelsefulla info: vi tycker dina böcker är bra, vi har läst en, vi säjer inte vilken, du har skrivit De rödas uppror, skicka oss en autograf.
Eftersom Wernström nu inte har skrivit just De rödas uppror - det gjorde Harry Kullman - men cirka femti andra uppviglande ungdomsböcker, kan han kanske ha genomskådat brödernas uppsåt.
Måhända visa av lärdomen efter att ha blivit åthutad av en vrång gammal proggfarfar ger bröderna tipset till autografjägaraspirerande läsare:
Så kontentan av detta är att du helst exemplifierar med bok då du skriver till författare. Om du inte har läst någon bok, skriv inte att du har gjort det. Var ärlig!
Till detta kan man addera rådet: skriv inte att du har läst en bok av någon annan författare. Det kan betraktas som ovidkommande info.
onsdag 7 oktober 2009
Autografsamlarna och den vresige gammelkommunisten.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Jag har inte läst din bok. Jag har slagit av radion under "Hej Domstol". Kan jag trots det få din autograf? Jag har läst andra böcker och stannat till slutet av andra radionprogram och julkalendrar.
Jag nöjer mig med ett elektroniskt id - ett sk IP-nummer (all the rage att bladdra på om i de delar av internet som inte har vett att fokusera uteslutande på ansiktsbehåring).
Ja "stackars" kändisar, de kan inte ha de lätt med autografjägare som är mer intresserade av namnteckningen än kändisen.
Som barn var jag under en tid en hängiven autografsamlare. Gubbrelaterat kan jag berätta att jag fick Owe Thörnqvist autograf, visst knappt vem han var men han var kändis. Gick snabbt där ifrån när jag fått min autograf. Då kommer oväntat Owe efter mig, jag hade i ivern glömt min penna, men det hade inte Owe.
Förväntades celebriteterna lägga frimärken på att förse folk med kort med signaturer på?
Ibland får jag en känsla av att det var annorlunda förr.
Och Sven Wernström skrev ju faktiskt svar. Som definitivt var personligt och knappast kan ha varit något stencilerat standardbrev.
Jag undrar om Bosse Bildoktor gör det också.
U.J.
Jösses, kunde man inte räkna ut dom goda råden själv? *S*
Kantarellkungen: nä, men du kan få en förfalskning av Jesper Rönndahls.
Urban: det där har nog mer med krets än tid att göra. Heavy metal-stjärnor är kända för att bry sej om fansen, Teddybears STHLM är kända för att bete sej stroppigt. Under Hoola-tiden vägrade Wiehe skriva autografer eftersom han inte ville ses som stjärna. En gång gav han istället en kille ett kexchoklad. Det är ju inte ekvivalent.
Bröderna Peterson skickar f.ö. alltid med frankerat svarskuvert, även när de skriver utomlands (dvs att de skaffar sydafrikanska frimärken för att skriva till Mandela). Så på det viset är de professionella.
Dvärghundspossen: eventuellt, eventuellt inte.
He he.
Skicka en kommentar